Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

29.03.2022 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Utbildningen är Finlands stolthet. Utbildningen skapar Finlands framtid. Det är vår uppgift att se till att även kommande generationer får högkvalitativ undervisning och utbildning, att vårt system representerar stabilitet men samtidigt flexibilitet i en föränderlig värld.

Under denna regeringsperiod har regeringen genomfört många betydande utbildningsreformer. Exempelvis har studerandenas förutsättningar att jobba vid sidan av studierna förbättrats genom en höjning av inkomstgränserna.  Familjernas liv har i sin tur upplättats av sänkta avgifter för småbarnspedagogik, återinförandet av subjektiv rätt till dagvård och reformen av familjeledigheterna.

Reformer har genomförts genom hela systemet. Utbildningspolitiken har nu i allt högre grad betraktats som en helhet, och den nu aktuella utbildningsredogörelsen är en fortsättning på detta. Utbildningsreformerna bör genomföras med tanke på helheten, inte som enskilda lösningar på enskilda problem. Även när det gäller finansieringen av utbildningen måste vi röra oss i den riktningen. Finansieringen måste vara mer förutsägbar och utbildningsanordnarna måste ha bättre möjligheter att planera sin verksamhet på lång sikt. Både finansieringen och systemet måste vara kontinuerliga och långsiktiga.

Ärade talman,

Redogörelsen och de teman som lyfts fram i den har fått mycket positiv respons på bred front i samhället. Redogörelsen har också redan gett upphov till konkreta åtgärder. Behandlingen av redogörelsen har framskridit på mycket konkreta sätt. Till exempel undervisnings- och kulturministeriet ska få en anställd som ansvarar för den svenskspråkiga utbildningen. Det är en mycket välkommen förändring. 

I redogörelsen identifieras på ett bra sätt att det finns regionala skillnader i inlärningsresultaten och mellan skolorna. Inlärningsresultaten kan variera stort både mellan och inom kommunerna, och de svaga inlärningsresultaten påverkas av faktorer som lägre utbildningsnivå bland föräldrarna, sysselsättningssvårigheter, invandrarbakgrund och psykosociala problem hos familjer och elever. Den socioekonomiska bakgrunden påverkar också inlärningen hos flickor och pojkar på olika sätt. Det är viktigt att i fortsättningen fästa allt större uppmärksamhet vid denna information. SFP: utgångpunkt är klar: Den grundläggande utbildningen ska vara inkluderande, allmänbildande och ge alla likvärdiga möjligheter inför framtiden. Det är inte för mycket begärt. Vi har de kunskaper och färdigheter som behövs för att hjälpa ungdomarna framåt i livet. Det är vår uppgift att hitta de rätta metoderna.

En annan utgångspunkt för oss i SFP är att man ska se till att de studerande mår bra och orkar med sina studier. Välbefinnandet är ingen självklarhet, utan det måste stödjas. Därför har till exempel ökningen av antalet kuratorer och psykologer i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet varit en viktig åtgärd. När utvecklingsplanen utvecklas bör också främjandet av motion och fysisk aktivitet beaktas som en viktig del av helheten.

Ärade talman,

I samband med utbildningsredogörelsen gjordes också den första samlade utredningen om utvecklingen av den svenskspråkiga utbildningen. Det är mycket fint att man satsar på undervisningen i det andra inhemska språket i och med utvecklingsprogrammet. På detta sätt kan man etablera högklassiga och attraktiva studievägar på alla utbildningsstadier. Det är också värdefullt att vi har fått fler nybörjarplatser inom den svenskspråkiga högskoleutbildningen och att utbudet av utbildningsområden utvidgas inom en nära framtid. Såväl näringslivet, staten som tvåspråkiga regioner i Finland behöver språkkunniga experter, och fler utbildningsplatser är det enda sättet att svara på detta behov.

Ärade talman,

Vår värld har förändrats i en aldrig tidigare skådad takt under de senaste två åren. Det har medfört utmaningar när det gäller att klara sig i vardagen och skapat osäkerhet om framtiden. Händelserna under de senaste veckorna och de senaste åren kommer att återspeglas långt in i framtiden också i skolvärlden. Därför är det viktigt att komma ihåg detta: Satsningarna på utbildningen och våra unga betalar sig alltid tillbaka.

Kiitos, tack.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00