Klimatpolitisk plan på medellång sikt

06.06.2022 kl. 14:04
Gruppanförande av ledamot Mikko Ollikainen

Ärade talman,

Oron i världen är stor. Maten kostar alltmer, bensinpriserna har stigit kraftigt och säkerhetsläget har förändrats. Att tala om klimatförändringen och utsläppen i detta sammanhang kan kännas lösryckt. Det kan lätt kännas som att vi nu borde fokusera enbart på de problem vi bemöter i vår vardag. Men är det så? Det är ändå vi beslutsfattare som har ansvaret för att redan idag svara på framtidens utmaningar, också de som handlar om vår omgivning och klimatet. Det är därför som regeringen under de senaste åren gjort ett omfattande arbete för att hitta lösningar och vägar framåt på de olika sektorerna.

 

Ärade talman,

Klimatplanen banar väg för hur vi ska uppnå våra målsättningar om klimatneutralitet, specifikt inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn. Målen har ställts inom EU och är ett bevis på varför det är ytterst viktigt att Finland aktivt påverkar på EU-nivå. Själva åtgärderna är sedan på vårt nationella ansvar. Klimatarbetet ska göras på alla nivåer – internationellt, nationellt och lokalt. Vi har till exempel flera städer och kommuner som har ambitiösa egna målsättningar och planer.

Våra målsättningar både nationellt och på EU-nivå är bra. Om man har ett strategiskt mål så måste besluten i stunden också vara i linje med det slutliga målet. Om man avviker från en årligt plan och fattar beslut på kort sikt så skapar man osäkerhet för bland annat investeringar. Vår uppgift är att skapa förutsebarhet. Vi ska binda oss till det som vi kommer överens om. Om inte så då får vi inte heller de investeringar som behövs.

Satsning på forskning och innovationer, investeringar och framtidstro är det som bär oss vidare. Vi i SFP anser att samhället har en central roll i att möjliggöra denna kreativitet, denna väg framåt. Vi ska göra investeringar lockande. Våra tillståndsprocesser ska vara snabba. Vårt samarbete med företagen ska vara välkomnande. Vi ska vara öppna för alla typer av förnybara energiformer som biogas, vind, sol och väte. Kreativitet behövs på alla plan. Också den cirkulära ekonomin är en framtidsbransch – och den kan ha enorm betydelse för Finland då den ger både möjligheter för våra företag samtidigt som det bygger vidare på ett hållbart samhälle.

 

Ärade talman,

Vi ser att tillgången till energi är alltmer kopplad till säkerhetsfrågor. Globalt sett är säkerhet en växande marknad. Om vi lyckas undvika de misstag som gjorts tidigare, kan vi skapa en inhemsk marknad på vilken företag kan växa till en sådan storlek att de sedan kan tävla på den internationella marknaden. De svåra besluten nu om att frigöra oss från rysk energi ger oss en möjlighet att finna finska lösningar som skapar jobb.

 

Ärade talman,

Diskussionen om våra klimatmålsättningar blir ofta väldigt byråkratisk och avlägsen. Men varje finländare är en bit i det stora pusslet. Därför är delaktigheten och kommunikationen ytterst viktig. Folk ska vara med och känna att de är med i en positiv förändring. De som påverkas mest av omställningen ska stödjas för att klara av att anpassa sig. Det gäller både människogrupper men också olika regioner.

 

Även kommunerna har en viktig roll i helheten, eftersom de har ansvar för bland annat kollektivtrafiken och markanvändningen. Vi i SFP vill se fungerande kollektivtrafik, speciellt spårtrafik, och förnya bilparken samt öka antalet utsläppssnåla bilar. Regeringen har redan vidtagit många viktiga åtgärder för att göra förändringen snabbare, bland annat genom anskaffningsstödet för elbilar och färdplanen för fossilfria transporter. Konsumenternas efterfrågan är stor just nu och ett större problem än de höga priserna är tillgången till elbilar. Våra nya byggnader ska vara energieffektiva – men på ett smart och framför allt hållbart sätt. Vi vill att det byggs mer i trä – eftersom träbyggande inte bara är hållbart utan också ett sätt att lagra kol i långvariga produkter. Byggnadens hela livscykel ska tas i beaktande.  Hushållens övergång från oljeuppvärmning till mera klimatsmarta uppvärmningsmetoder stöds från statens sida och det har varit ett populärt stöd vilket är en fin framgång.

 

Ärade talman,

Klimatårsberättelsen är ett bra sätt för beslutsfattare att följa med utvecklingen. Vi ska ha samma parametrar från år till år och föra statistik så att vi kan utvärdera både vår egen utveckling och se att vi mäter samma sak i olika länder. Klimatplanen som behandlas nu ligger på en stadig grund. Finland ska stå i framkanten i utvecklingen och inte glömma att klimatförändringen inte bara är en utmaning utan också en möjlighet för våra företag. Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00