Klimatpolitisk plan på medellång sikt

06.06.2022 kl. 14:04
Gruppanförande av ledamot Mikko Ollikainen

Ärade talman,

Oron i världen är stor. Maten kostar alltmer, bensinpriserna har stigit kraftigt och säkerhetsläget har förändrats. Att tala om klimatförändringen och utsläppen i detta sammanhang kan kännas lösryckt. Det kan lätt kännas som att vi nu borde fokusera enbart på de problem vi bemöter i vår vardag. Men är det så? Det är ändå vi beslutsfattare som har ansvaret för att redan idag svara på framtidens utmaningar, också de som handlar om vår omgivning och klimatet. Det är därför som regeringen under de senaste åren gjort ett omfattande arbete för att hitta lösningar och vägar framåt på de olika sektorerna.

 

Ärade talman,

Klimatplanen banar väg för hur vi ska uppnå våra målsättningar om klimatneutralitet, specifikt inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn. Målen har ställts inom EU och är ett bevis på varför det är ytterst viktigt att Finland aktivt påverkar på EU-nivå. Själva åtgärderna är sedan på vårt nationella ansvar. Klimatarbetet ska göras på alla nivåer – internationellt, nationellt och lokalt. Vi har till exempel flera städer och kommuner som har ambitiösa egna målsättningar och planer.

Våra målsättningar både nationellt och på EU-nivå är bra. Om man har ett strategiskt mål så måste besluten i stunden också vara i linje med det slutliga målet. Om man avviker från en årligt plan och fattar beslut på kort sikt så skapar man osäkerhet för bland annat investeringar. Vår uppgift är att skapa förutsebarhet. Vi ska binda oss till det som vi kommer överens om. Om inte så då får vi inte heller de investeringar som behövs.

Satsning på forskning och innovationer, investeringar och framtidstro är det som bär oss vidare. Vi i SFP anser att samhället har en central roll i att möjliggöra denna kreativitet, denna väg framåt. Vi ska göra investeringar lockande. Våra tillståndsprocesser ska vara snabba. Vårt samarbete med företagen ska vara välkomnande. Vi ska vara öppna för alla typer av förnybara energiformer som biogas, vind, sol och väte. Kreativitet behövs på alla plan. Också den cirkulära ekonomin är en framtidsbransch – och den kan ha enorm betydelse för Finland då den ger både möjligheter för våra företag samtidigt som det bygger vidare på ett hållbart samhälle.

 

Ärade talman,

Vi ser att tillgången till energi är alltmer kopplad till säkerhetsfrågor. Globalt sett är säkerhet en växande marknad. Om vi lyckas undvika de misstag som gjorts tidigare, kan vi skapa en inhemsk marknad på vilken företag kan växa till en sådan storlek att de sedan kan tävla på den internationella marknaden. De svåra besluten nu om att frigöra oss från rysk energi ger oss en möjlighet att finna finska lösningar som skapar jobb.

 

Ärade talman,

Diskussionen om våra klimatmålsättningar blir ofta väldigt byråkratisk och avlägsen. Men varje finländare är en bit i det stora pusslet. Därför är delaktigheten och kommunikationen ytterst viktig. Folk ska vara med och känna att de är med i en positiv förändring. De som påverkas mest av omställningen ska stödjas för att klara av att anpassa sig. Det gäller både människogrupper men också olika regioner.

 

Även kommunerna har en viktig roll i helheten, eftersom de har ansvar för bland annat kollektivtrafiken och markanvändningen. Vi i SFP vill se fungerande kollektivtrafik, speciellt spårtrafik, och förnya bilparken samt öka antalet utsläppssnåla bilar. Regeringen har redan vidtagit många viktiga åtgärder för att göra förändringen snabbare, bland annat genom anskaffningsstödet för elbilar och färdplanen för fossilfria transporter. Konsumenternas efterfrågan är stor just nu och ett större problem än de höga priserna är tillgången till elbilar. Våra nya byggnader ska vara energieffektiva – men på ett smart och framför allt hållbart sätt. Vi vill att det byggs mer i trä – eftersom träbyggande inte bara är hållbart utan också ett sätt att lagra kol i långvariga produkter. Byggnadens hela livscykel ska tas i beaktande.  Hushållens övergång från oljeuppvärmning till mera klimatsmarta uppvärmningsmetoder stöds från statens sida och det har varit ett populärt stöd vilket är en fin framgång.

 

Ärade talman,

Klimatårsberättelsen är ett bra sätt för beslutsfattare att följa med utvecklingen. Vi ska ha samma parametrar från år till år och föra statistik så att vi kan utvärdera både vår egen utveckling och se att vi mäter samma sak i olika länder. Klimatplanen som behandlas nu ligger på en stadig grund. Finland ska stå i framkanten i utvecklingen och inte glömma att klimatförändringen inte bara är en utmaning utan också en möjlighet för våra företag. Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15