Interpellation om energimarknadens funktion, elpriset och regeringens Fortum-politik

05.10.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.

Ärade talman, vi befinner oss i ett exceptionellt läge. Elpriserna har kraftigt höjts – vilket till överväldigande del beror på att priset på naturgas har flerdubblats i Europa. Spåren leder till Rysslands brutala attack i Ukraina och det grymma kriget som pågår. Det är viktigt att vi inom EU fortsätter stå enade och inte ger vika för utpressningsmetoder så som sänkt leveransvolym av naturgas. Därför måste vi så fort som möjligt göra oss oberoende av rysk energi. Svenska riksdagsgruppen och SFP fördömer starkt kriget och visar sitt fulla stöd till Ukraina.

 

Ärade talman, det är förståeligt att flera finländare känner oro över hur elräkningen kommer att se ut den kommande vintern. Svenska riksdagsgruppen och SFP betonar att regeringen har gjort viktiga satsningar på åtgärder för att skapa trygghet i vardagen. Alla finländare ska kunna hålla sina hem varma under vintern och ha pengar över till nödvändiga utgifter. Från och med december sänks momsen på el tillfälligt till 10 % - en åtgärd som SFP förespråkat och nu blir verklighet. Dessutom utformas ett system med skatteavdrag för förhöjda elkostnader och ett elstöd för de privathushåll som inte kan göra skatteavdrag. Vi bör ha en beredskap att reagera snabbt för att vidta även andra åtgärder för att hjälpa hushållen.

 

Ärade talman, både med tanke på energimarknaden och klimatet gäller det nu att fästa blicken framåt och hitta långsiktiga lösningar. Redan i våras presenterade regeringen sitt ambitiösa åtgärdspaket för att ytterligare påskynda investeringar i energi och utfasningen av fossila bränslen. Paketet innehöll exempelvis en höjning av statens forsknings-och utvecklingsfinansiering med 350 miljoner euro och dessutom infördes ett forskningsrelaterat skatteavdrag för små-och medelstora företag. Enbart genom målmedvetna satsningar på forskning och utveckling kommer vi att hitta en hållbar väg framåt, och här finns stora möjligheter för vårt näringsliv och arbetsmarknad. Den planerade LNG-terminalen i Ingå kommer likaså att vara en viktig energikälla för den finländska industrin en lång tid framöver. Svenska riksdagsgruppen är dessutom mycket nöjd över att behandlingen av tillståndsansökningar för investeringar i grön omställning och besvärsbehandlingen i förvaltningsdomstolar nu försnabbas. Exempelvis är vindkraftsprojekt och projekt för nyttjande av väte viktiga med tanke på framtidens lösningar och därför behöver de komma i gång så fort som möjligt. Finland och finländska företag har goda möjligheter att hjälpa övriga länder i energiomställningen – samtidigt som vi skapar nya arbetsplatser här hemma. Bland annat har ekonomi- och framtidsutskottet i olika sammanhang poängterat att Finland målmedvetet bör eftersträva en ledande roll i arbetet för en hållbar framtid genom att särskilt inom energi- och miljöteknik utveckla planerings-, utvecklings-, forsknings- och affärskompetensen på systemnivå. Vi bör ytterligare stärka samverkan mellan företag, högskolor och forskningsinstitut.

 

I Finland har vi, till följd av landets historia, tidigt insett betydelsen av en god beredskap och försörjningsgrad. Därför har vi sedan länge gjort målmedvetna satsningar i dessa. I december planeras kärnkraftverket ”Olkiluoto 3” producera el på full volym och den senaste provkörningen har gett positiva signaler. När anläggningen är i full gång kommer det att ytterligare stärka vår självförsörjningsgrad, vilket är centralt. Även med tanke på den inhemska försörjningsgraden var garantipaketet åt bland annat Fortum motiverat och behövligt.

 

Dagens elmarknad är gränsöverskridande, vilket har på sikt gynnat konsumenter och förbättrat leveranssäkerheten. Finland ska vara en stark aktör inom EU och intressebevaka att de beslut som fattas på EU-nivå också är lämpliga för Finlands del. Exempelvis är det viktigt att vi inte på EU- eller nationell nivå fattar sådana beslut som försvårar verksamheten för våra kommunalt ägda elbolag, eftersom det i slutändan riskerar höjningar i konsumentens elräkning – vilket vi vill undvika. De av kommuninvånarna ägda bolagen gör – och bör fortsätta göra – vad man kan för att hålla priserna på en möjligast skälig nivå även under vintern, samtidigt som verksamhetsförutsättningarna bör tryggas även på sikt.

 

Ärade talman, regeringens målmedvetna åtgärder för att försnabba grön omställning, frigöra sig från rysk energi och hjälpen till hushållen på grund av elens prishöjning kommer att bära frukt. Vi har alla förutsättningar att tillsammans klara vinter och se fram emot ljusare tider.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15