Interpellation om situationen inom äldreomsorgen och om krisen inom hälsovårdstjänsterna

28.09.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Rehn-Kivi

 

Ärade talman,

sjukskötare och vårdare har en central roll i vårt vårdsystem. De jobbar med liv och död. De gör krävande uppgifter och arbetar även under obekväma arbetstider. De som jobbar inom branschen har yttrat sitt missnöje och önskat bättre påverkningsmöjligheter för sina arbetstider och förhållanden. Vi vet att då du kan påverka ditt jobb är du också nöjdare och mår bättre. Det handlar om att skapa goda förutsättningar att lyckas i arbetet och framför allt att satsa på välmåendet. Här måste vi ställa oss frågan huruvida arbetsfördelningen inom vården är ändamålsenlig, gör rätt personer rätt saker, eller kunde arbetet organiseras mera lämpligt? Det är frågor som parterna måste lösa och här är det viktigt med dialog.

 

Ärade talman,

vi kan inte frångå det faktum att vi är i behov av mycket flera vårdare, både med tanke på våra demografiska utmaningar och pensioneringstakten i branschen. Och regeringen har aktivt letat efter lösningar. Regeringens färska förslag att utbilda 2500 nya omsorgsassistenter åren 2023-2025 är en viktig pusselbit i helheten. Samtidigt behöver vi utländsk arbetskraft och bli bättre på att acceptera utländsk vårdexamen. Vi behöver också granska behörighetskraven. Det är klart att det finns uppgifter som behöver kvalificerad personal, men det finns också uppgifter som till sin natur inte kräver långa utbildningar.

 

Ärade talman, samtidigt som vi inom vården har en övergripande personalbrist har vi även en pågående akut arbetskonflikt. Svenska riksdagsgruppen och SFP understryker att det är i allas vårt intresse att parterna, i detta eskalerade läge, raskt hittar en konstruktiv lösning.

 

Personaldimensioneringen inom det effektiverade serviceboendet för äldre ska enligt lagen vara 0,7 från den 1.4.2023. Den striktare dimensioneringen behövs då de boende ofta kräver omfattande vård och arbetet är både fysiskt och psykiskt tungt, men i detta läge med en stor brist på vårdare verkar kravet vara svårt att uppfylla. Inom hemvården finns det också alltför många äldre med ett stort vårdbehov och personalresurserna räcker inte till. Vi har en stor utmaning med att göra vårdyrket lockande igen så att våra äldre kan få den vård de behöver. Därför är SFP och Svenska riksdagsgruppen beredda att senarelägga reformen en aning med en trappstegsmodell.

 

Ärade talman,

det är oroväckande att vi har unga sjukskötarstuderande med karriären framför sig, men som överväger att inte stanna kvar i Finland för att jobba eller att registrera sina yrkeskunskaper. Det är en utveckling som vi i Svenska riksdagsgruppen anser måste åtgärdas. Samma oro gäller givetvis mängden personer som överväger branschbyte. Samhället har inte råd med det och därför behöver vi nu satsa på en positiv framtidstro. Att satsa på arbetsvälmående är en lönsam investering. Prislappen på missnöje och frustration konkretiseras nu inom vårdbranschen. Svenska riksdagsgruppen kräver att arbetsgruppen för vårdbranschens attraktionskraft effektiverar sin tidtabell och levererar förslag så fort som möjligt.

 

År 2019 var sjukvårdare det tredje vanligaste yrket för kvinnor i arbetslivet och branschen är starkt kvinnodominerad. Här finns en jämställdhetsaspekt som måste noteras och vi behöver målmedvetna åtgärder för att minska könssegregationen i arbetslivet.

 

Ärade talman,

det är flera faktorer som på lång sikt har lett till vårdarbristen. Coronapandemin ökade belastningen inom hälsovården samtidigt som Finlands vårdsystem nu står inför en historisk förvaltningsrevidering. Faktum är att vårt land länge har behövt en social och hälsovårdsreform. Det är en satsning på framtiden och reformen ska ses som en möjlighet att skapa nytt. Här har välfärdsområden goda möjligheter att vara innovativa. Vården får som helhet bredare axlar och i de nya områdena är både kompetensen och expertisen mångsidigare. Samtidigt är det viktigt att satsa på förebyggande vård och service eftersom både individen och samhället gynnas då människor längre hålls friska och välmående.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00