Interpellation om situationen inom äldreomsorgen och om krisen inom hälsovårdstjänsterna

28.09.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hållet av ledamot Rehn-Kivi

 

Ärade talman,

sjukskötare och vårdare har en central roll i vårt vårdsystem. De jobbar med liv och död. De gör krävande uppgifter och arbetar även under obekväma arbetstider. De som jobbar inom branschen har yttrat sitt missnöje och önskat bättre påverkningsmöjligheter för sina arbetstider och förhållanden. Vi vet att då du kan påverka ditt jobb är du också nöjdare och mår bättre. Det handlar om att skapa goda förutsättningar att lyckas i arbetet och framför allt att satsa på välmåendet. Här måste vi ställa oss frågan huruvida arbetsfördelningen inom vården är ändamålsenlig, gör rätt personer rätt saker, eller kunde arbetet organiseras mera lämpligt? Det är frågor som parterna måste lösa och här är det viktigt med dialog.

 

Ärade talman,

vi kan inte frångå det faktum att vi är i behov av mycket flera vårdare, både med tanke på våra demografiska utmaningar och pensioneringstakten i branschen. Och regeringen har aktivt letat efter lösningar. Regeringens färska förslag att utbilda 2500 nya omsorgsassistenter åren 2023-2025 är en viktig pusselbit i helheten. Samtidigt behöver vi utländsk arbetskraft och bli bättre på att acceptera utländsk vårdexamen. Vi behöver också granska behörighetskraven. Det är klart att det finns uppgifter som behöver kvalificerad personal, men det finns också uppgifter som till sin natur inte kräver långa utbildningar.

 

Ärade talman, samtidigt som vi inom vården har en övergripande personalbrist har vi även en pågående akut arbetskonflikt. Svenska riksdagsgruppen och SFP understryker att det är i allas vårt intresse att parterna, i detta eskalerade läge, raskt hittar en konstruktiv lösning.

 

Personaldimensioneringen inom det effektiverade serviceboendet för äldre ska enligt lagen vara 0,7 från den 1.4.2023. Den striktare dimensioneringen behövs då de boende ofta kräver omfattande vård och arbetet är både fysiskt och psykiskt tungt, men i detta läge med en stor brist på vårdare verkar kravet vara svårt att uppfylla. Inom hemvården finns det också alltför många äldre med ett stort vårdbehov och personalresurserna räcker inte till. Vi har en stor utmaning med att göra vårdyrket lockande igen så att våra äldre kan få den vård de behöver. Därför är SFP och Svenska riksdagsgruppen beredda att senarelägga reformen en aning med en trappstegsmodell.

 

Ärade talman,

det är oroväckande att vi har unga sjukskötarstuderande med karriären framför sig, men som överväger att inte stanna kvar i Finland för att jobba eller att registrera sina yrkeskunskaper. Det är en utveckling som vi i Svenska riksdagsgruppen anser måste åtgärdas. Samma oro gäller givetvis mängden personer som överväger branschbyte. Samhället har inte råd med det och därför behöver vi nu satsa på en positiv framtidstro. Att satsa på arbetsvälmående är en lönsam investering. Prislappen på missnöje och frustration konkretiseras nu inom vårdbranschen. Svenska riksdagsgruppen kräver att arbetsgruppen för vårdbranschens attraktionskraft effektiverar sin tidtabell och levererar förslag så fort som möjligt.

 

År 2019 var sjukvårdare det tredje vanligaste yrket för kvinnor i arbetslivet och branschen är starkt kvinnodominerad. Här finns en jämställdhetsaspekt som måste noteras och vi behöver målmedvetna åtgärder för att minska könssegregationen i arbetslivet.

 

Ärade talman,

det är flera faktorer som på lång sikt har lett till vårdarbristen. Coronapandemin ökade belastningen inom hälsovården samtidigt som Finlands vårdsystem nu står inför en historisk förvaltningsrevidering. Faktum är att vårt land länge har behövt en social och hälsovårdsreform. Det är en satsning på framtiden och reformen ska ses som en möjlighet att skapa nytt. Här har välfärdsområden goda möjligheter att vara innovativa. Vården får som helhet bredare axlar och i de nya områdena är både kompetensen och expertisen mångsidigare. Samtidigt är det viktigt att satsa på förebyggande vård och service eftersom både individen och samhället gynnas då människor längre hålls friska och välmående.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00