En hård tidsanda lämnar samerna i nöd

07.11.2022 kl. 16:45
Det är en svår tid för politiska kompromisser. Polariseringen eldas på med avsikt att gruppera in oss i fiendegrupper.

En sådan blockpolitik kräver ingen analys kring komplicerade frågeställningar – det verkar räcka att man väljer sida. Målet för ett sådant sätt att göra politik är inte att nå lösningar utan att vinna synlighet, servera enkla sanningar samt förnedra motståndaren.

Mest synlighet får man av att ifrågasätta grundläggande värderingar. Att vår rättsstat är kopplad till internationella normer om mänskliga rättigheter väger inget. I första hand måste vi tänka på det egna intresset säger man, utan att vidkännas hur många som inte inkluderas i detta även inom vårt eget land.

 

Jag var medlem i den arbetsgrupp som regeringen tillsatte för att korrigera den nuvarande sametingslagen, så att den lever upp till internationella normer. Vi blev färdiga med ett förslag till ny sametingslag redan i maj 2021. Finland har fått kritik av tillsynsorganen för mänskliga rättigheter om att vår lagstiftning inte tillräckligt respekterar samernas självbestämmanderätt. Redan 2019 klandrade FN:s människorättskommitté Finland och sommaren 2022 gav FN:s kommitté mot rasdiskriminering ett avgörande i samma ärende.

Enligt kommittéernas avgöranden har Högsta förvaltningsdomstolens beslut om att inkludera 93 personer i sametingsvalets röstlängd äventyrat ursprungsfolkets självbestämmanderätt. Av de 93 personer som HFD beslutit om att inkludera i vallängden, hade 53 inte grund i själva lagen, utan avgjorts på basen av en helhetsbedömning. För att trygga samernas självbestämmanderätt, så måste lagen ändras. Här står vi nu med en färdig lagproposition som inte får hela regeringens stöd på grund av väldigt polariserat åsiktsklimat.

 

Arbetet i arbetsgruppen försvårades av att en medlem, som uppenbarligen endast ville stoppa förändringar, valde att inte delta i sökandet av lösningar. Det kändes ojuste, att någon först på sista mötet anmälde att förslaget inte kunde omfattas. Vi hade ändå seriöst arbetat med att söka kompromisser under många möten.

Trots att vi i grundlagen lovar att förbättra samernas ställning i Finland, så har de politiska motsättningarna urartat till den grad att samefolket känner sig oerhört trängt och till och med en befäst institution såsom sametinget är i praktiken hotat.

 

Med allt detta i bakgrunden känns det viktigt att regeringen tillsatte en sannings- och försoningskommission för samer under hösten 2021. Målet är att synliggöra samernas erfarenheter, och dokumentera diskriminering som samerna utstått från staten. Vi har goda erfarenheter av liknande processer i världen. Under mitt arbete i FN:s urfolksforum bekantade jag mig med den kanadensiska processen. Det övertygade mig om hur viktigt det är att vi dokumenterar även obehagliga händelser, för att vi måste veta om de oförrätter som vårt samhälle utfört. Även om det kanske inte finns någon att ställa till svars, så behöver vi tillsammans bära ansvar för att se till att sådant aldrig sker igen.

Suomen Saamelaisnuoret har vädjat till samefolket för att kommissionen ska fortsätta sitt arbete. De ber att samerna aktivt för diskussioner om kommissionens arbete. Ingen försoning kan ske utan att man lyssnat på dem som berörs och att deras erfarenheter inte förnekas.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00