En hård tidsanda lämnar samerna i nöd

07.11.2022 kl. 16:45
Det är en svår tid för politiska kompromisser. Polariseringen eldas på med avsikt att gruppera in oss i fiendegrupper.

En sådan blockpolitik kräver ingen analys kring komplicerade frågeställningar – det verkar räcka att man väljer sida. Målet för ett sådant sätt att göra politik är inte att nå lösningar utan att vinna synlighet, servera enkla sanningar samt förnedra motståndaren.

Mest synlighet får man av att ifrågasätta grundläggande värderingar. Att vår rättsstat är kopplad till internationella normer om mänskliga rättigheter väger inget. I första hand måste vi tänka på det egna intresset säger man, utan att vidkännas hur många som inte inkluderas i detta även inom vårt eget land.

 

Jag var medlem i den arbetsgrupp som regeringen tillsatte för att korrigera den nuvarande sametingslagen, så att den lever upp till internationella normer. Vi blev färdiga med ett förslag till ny sametingslag redan i maj 2021. Finland har fått kritik av tillsynsorganen för mänskliga rättigheter om att vår lagstiftning inte tillräckligt respekterar samernas självbestämmanderätt. Redan 2019 klandrade FN:s människorättskommitté Finland och sommaren 2022 gav FN:s kommitté mot rasdiskriminering ett avgörande i samma ärende.

Enligt kommittéernas avgöranden har Högsta förvaltningsdomstolens beslut om att inkludera 93 personer i sametingsvalets röstlängd äventyrat ursprungsfolkets självbestämmanderätt. Av de 93 personer som HFD beslutit om att inkludera i vallängden, hade 53 inte grund i själva lagen, utan avgjorts på basen av en helhetsbedömning. För att trygga samernas självbestämmanderätt, så måste lagen ändras. Här står vi nu med en färdig lagproposition som inte får hela regeringens stöd på grund av väldigt polariserat åsiktsklimat.

 

Arbetet i arbetsgruppen försvårades av att en medlem, som uppenbarligen endast ville stoppa förändringar, valde att inte delta i sökandet av lösningar. Det kändes ojuste, att någon först på sista mötet anmälde att förslaget inte kunde omfattas. Vi hade ändå seriöst arbetat med att söka kompromisser under många möten.

Trots att vi i grundlagen lovar att förbättra samernas ställning i Finland, så har de politiska motsättningarna urartat till den grad att samefolket känner sig oerhört trängt och till och med en befäst institution såsom sametinget är i praktiken hotat.

 

Med allt detta i bakgrunden känns det viktigt att regeringen tillsatte en sannings- och försoningskommission för samer under hösten 2021. Målet är att synliggöra samernas erfarenheter, och dokumentera diskriminering som samerna utstått från staten. Vi har goda erfarenheter av liknande processer i världen. Under mitt arbete i FN:s urfolksforum bekantade jag mig med den kanadensiska processen. Det övertygade mig om hur viktigt det är att vi dokumenterar även obehagliga händelser, för att vi måste veta om de oförrätter som vårt samhälle utfört. Även om det kanske inte finns någon att ställa till svars, så behöver vi tillsammans bära ansvar för att se till att sådant aldrig sker igen.

Suomen Saamelaisnuoret har vädjat till samefolket för att kommissionen ska fortsätta sitt arbete. De ber att samerna aktivt för diskussioner om kommissionens arbete. Ingen försoning kan ske utan att man lyssnat på dem som berörs och att deras erfarenheter inte förnekas.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00