En hård tidsanda lämnar samerna i nöd

07.11.2022 kl. 16:45
Det är en svår tid för politiska kompromisser. Polariseringen eldas på med avsikt att gruppera in oss i fiendegrupper.

En sådan blockpolitik kräver ingen analys kring komplicerade frågeställningar – det verkar räcka att man väljer sida. Målet för ett sådant sätt att göra politik är inte att nå lösningar utan att vinna synlighet, servera enkla sanningar samt förnedra motståndaren.

Mest synlighet får man av att ifrågasätta grundläggande värderingar. Att vår rättsstat är kopplad till internationella normer om mänskliga rättigheter väger inget. I första hand måste vi tänka på det egna intresset säger man, utan att vidkännas hur många som inte inkluderas i detta även inom vårt eget land.

 

Jag var medlem i den arbetsgrupp som regeringen tillsatte för att korrigera den nuvarande sametingslagen, så att den lever upp till internationella normer. Vi blev färdiga med ett förslag till ny sametingslag redan i maj 2021. Finland har fått kritik av tillsynsorganen för mänskliga rättigheter om att vår lagstiftning inte tillräckligt respekterar samernas självbestämmanderätt. Redan 2019 klandrade FN:s människorättskommitté Finland och sommaren 2022 gav FN:s kommitté mot rasdiskriminering ett avgörande i samma ärende.

Enligt kommittéernas avgöranden har Högsta förvaltningsdomstolens beslut om att inkludera 93 personer i sametingsvalets röstlängd äventyrat ursprungsfolkets självbestämmanderätt. Av de 93 personer som HFD beslutit om att inkludera i vallängden, hade 53 inte grund i själva lagen, utan avgjorts på basen av en helhetsbedömning. För att trygga samernas självbestämmanderätt, så måste lagen ändras. Här står vi nu med en färdig lagproposition som inte får hela regeringens stöd på grund av väldigt polariserat åsiktsklimat.

 

Arbetet i arbetsgruppen försvårades av att en medlem, som uppenbarligen endast ville stoppa förändringar, valde att inte delta i sökandet av lösningar. Det kändes ojuste, att någon först på sista mötet anmälde att förslaget inte kunde omfattas. Vi hade ändå seriöst arbetat med att söka kompromisser under många möten.

Trots att vi i grundlagen lovar att förbättra samernas ställning i Finland, så har de politiska motsättningarna urartat till den grad att samefolket känner sig oerhört trängt och till och med en befäst institution såsom sametinget är i praktiken hotat.

 

Med allt detta i bakgrunden känns det viktigt att regeringen tillsatte en sannings- och försoningskommission för samer under hösten 2021. Målet är att synliggöra samernas erfarenheter, och dokumentera diskriminering som samerna utstått från staten. Vi har goda erfarenheter av liknande processer i världen. Under mitt arbete i FN:s urfolksforum bekantade jag mig med den kanadensiska processen. Det övertygade mig om hur viktigt det är att vi dokumenterar även obehagliga händelser, för att vi måste veta om de oförrätter som vårt samhälle utfört. Även om det kanske inte finns någon att ställa till svars, så behöver vi tillsammans bära ansvar för att se till att sådant aldrig sker igen.

Suomen Saamelaisnuoret har vädjat till samefolket för att kommissionen ska fortsätta sitt arbete. De ber att samerna aktivt för diskussioner om kommissionens arbete. Ingen försoning kan ske utan att man lyssnat på dem som berörs och att deras erfarenheter inte förnekas.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35