En krisgrupp som lyssnar till vårdarna behövs

28.09.2022 kl. 16:41
Alla människor ska ha rätt till vård av god kvalitet och vård där människovärdet respekteras.

Alla ska också ha rätt att göra ett meningsfullt jobb, trivas på sin arbetsplats och känna att de haft förutsättningar att göra sitt bästa, sade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi i Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i riksdagens interpellationsdebatt om situationen inom äldreomsorgen och om krisen inom hälsovårdstjänsterna.


– Sjukskötare och vårdare har en central roll i vårt vårdsystem. De jobbar med liv och död. De gör krävande uppgifter och arbetar även under obekväma arbetstider. De som jobbar inom branschen har yttrat sitt missnöje och önskat bättre påverkningsmöjligheter till sina arbetstider och förhållanden. Vi vet att då du kan påverka ditt jobb är du också nöjdare och mår bättre. Det handlar nu om att skapa goda arbetsförhållanden och att framför allt satsa på personalens välmående, säger Rehn Kivi.

För att råda bot på den akuta vårdarbristen behövs utländsk arbetskraft.

– Vi behöver fler händer till vården med tanke på våra demografiska utmaningar och pensioneringstakten i branschen. Därför måste utländsk vårdexamen också kunna accepteras. Vi måste också granska behörighetskraven inom vården. Det finns uppgifter som till sin natur inte kräver långa utbildningar, säger Rehn-Kivi.

Samtidigt som vi inom vården har en övergripande personalbrist har vi även en pågående akut arbetskonflikt.

– Missnöjet och frustrationen konkretiseras nu inom vårdbranschen. Det är i allas vårt intresse att parterna, i detta eskalerade läge, raskt hittar en konstruktiv lösning, säger Rehn-Kivi.

Vi har en stor utmaning med att göra vårdyrket lockande igen. Idag har vi många unga sjukskötarstuderande med karriären framför sig, men som överväger att de inte alls stannar kvar i Finland för att jobba eller att registrera sina yrkeskunskaper.

– Svenska riksdagsgruppen kräver att arbetsgruppen för vårdbranschens attraktionskraft effektiverar sin tidtabell och levererar förslag så fort som möjligt. Även en krisgrupp som lyssnar till vårdarna behövs, betonar Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15