Nog vet du väl vad du ska bli då du blir stor?

22.09.2022 kl. 06:23
Vad vill du bli när du blir stor? Den här frågan ställer vi våra barn hela tiden och faktum är att elever och studerande måste fatta viktiga beslut redan i början av sin skolstig.

Vi har byggt upp ett system där man redan i ett tidigt skede måste göra strategiska val för vad vi ska bli ”när vi blir stora”. Alltid går det inte ens som man planerat men det här tankesättet skapar onödig stress för våra ungdomar.

 

Redan i högstadiet ställs eleverna inför olika tillvalsämnen och bilden av att man måste tänka på vad som är bra val inför framtiden börjar målas upp. Vi kan egentligen tala om en lång kedja av val. Redan i högstadiet krävs det av studeranden att de vet vad de vill studera flera år senare. Ska man vidare till yrkesskola eller gymnasiet och i så fall vilken yrkesinriktning eller vilket gymnasium? En del gymnasier har dessutom specialiserade program som kan göra valet ännu svårare. Om du sen inte läser specifika ämnen i gymnasiet och framför allt skriver vissa ämnen i studentexamen påverkar det dina möjligheter att söka vidare. Och det kanske inte ens är möjligt att studera det man vill och gillar för det ger inte tillräckligt mycket poäng. Viktiga val som kan vara helt avgörande för fortsatta studier.

 

Ännu ett steg längre fram i kedjan möter vi kvotsystemet för förstagångssökande. Inom Sfp har vi redan länge talat om att slopa det här försöket. Kvoterna har lett till att studiestarten skjuts upp, då studeranden inte vågar ta emot en studieplats ifall det inte är deras första val eftersom man då går miste om förmånen som förstagångssökande. Det här systemet sätter ytterligare press på att man redan i ett tidigt skede verkligen måste veta vad man vill.

 

Skolstigen är vald, studieplatsen antagen och studierna inledda. Kan vi nu pusta ut? Inte riktigt, för nu ställs det krav på studietakten. Studierna ska klaras av inom en utsatt tid. Prestera fort och gå snabbt vidare. Det här har konsekvenser för såväl studiestöd som studielånskompensationer. Studietakten är ofta så hård att den inte tillåter studerande att jobba på sidan om eller aktivt delta i studielivet. Saker som ger värdefulla nätverk för resten av livet och möjlighet att konkretisera den information man tar till sig.

Jag kan inte låta bli att fråga mig själv om vi missat skogen för alla träden? Många ungdomar har lidit under coronapandemin och psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Vi kommer ännu länge att se konsekvenser av det här. Stress, prestationskrav och ångest gör att många mår dåligt. I en tid där det dessutom råder stor arbetskraftsbrist inom flera branscher har vi egentligen inte ens råd att göra det svårt för studeranden att ta emot jobb vid sidan av studierna. Arbetsmarknaden behöver våra studerande precis som studerande behöver nätverken - och säkert också extra inkomster. Samtidigt ska det vara möjligt att engagera sig i de olika föreningarna som verkar vid universitet och yrkeshögskolor, även om det kan påverka studietakten.

 

Är det vettigt att vi gör studietiden till en korvstoppningsfabrik utan någon som helst tid för reflektion, nätverkande och arbetslivserfarenheter? Om de nyutexaminerade ändå kommer att förväntas arbeta i närmare 50 år skulle det vara helt skäligt att låta de studerande också få njuta av studielivet som den lärorika och roliga tiden i livet det ska vara. Skulle inte det smartaste vara att ta ett steg tillbaka och se helheten så att det faktiska svaret på frågan vi ställer barnen inte blir utbränd, stressad och tyngd av psykisk ohälsa.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55