Kriget i Europa präglar budgeten

17.09.2022 kl. 10:16
Hårt arbete lönar sig. Detta syns i regeringens budgetförslag. Mediernas uppmärksamhet har förståeligt nog riktat sig på de olika sätt vi ska stöda hushållen då energipriserna och inflationen stiger kraftigt. Men den som läser budgetförslaget noggrant ser också positiva nyheter för Österbotten.

Jag är mycket glad att vi kunde trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Det goda arbetet som centralsjukhuset gör får en fortsättning, något som inte gynnar bara Österbotten utan hela landet. Regeringen slog också fast att Riksarkivets funktioner stannar i Vasa. En oerhört viktig markering med tanke på framtiden. Det handlar om vårt historiska arv och om tillgängligheten till mycket värdefullt material. Inget av detta händer av sig själv, utan det är frågor som jag och många SFP:are på olika plan jobbat väldigt hårt för.

Arbetet för regionens intressen tar naturligtvis inte slut här. Då det gäller den allmänna dygnet runt jouren vid Jakobstads sjukhus är det helt klart att den behöver få en förlängning. Den är livsviktig för befolkningen i nejden. Min syn är också att välfärdsområdena framöver borde få större rätt att själva bestämma över var man behöver ha jour dygnet runt, utan att med jämna mellanrum anhålla om tillstånd av social-och hälsovårdsministeriet.
 

I budgetförslaget ryms också de satsningar på undervisningen i svenska som bland annat svenskalärarna i finska skolor efterlyst. Då man tidigarelade tidpunkten för inledande av det så kallade B1-språket, till klass 6 i stället för klass 7, ledde det i finskspråkiga skolor i praktiken till att antalet veckotimmar i svenska minskade i högstadiet. Detta eftersom undervisningstimmarna delades upp på fyra årskurser istället för tre.  SFP har påtalat denna brist länge och jag är glad över att fler veckotimmar i svenska nu blir verklighet senast från hösten 2024.

De exceptionella tider vi lever i återspeglas också starkt i budgeten, med betydande satsningar på vårt försvar och vår gränsbevakning.

Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin samtidigt ett energikrig i Europa. I Finland är följden märkbart höjda energipriser. Det pris vi i Finland betalar för höjda levnadskostnader betalar ändå folket i Ukraina i förlorade människoliv och mänskligt lidande. Det här ska vi minnas varje dag.

Ukrainas motoffensiv ser nu ut att ha vind i seglen, vilket är mer än välkommet. Samtidigt upptäcks nya massgravar och grymheter mot den civila befolkningen.  Det är ytterst viktigt att vi fortsätter vara solidariska och ger vårt stöd till Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa.

Den stigande inflationen, högre räntor och stigande elpriser oroar förstås oss alla, och många har varit i kontakt. Regeringen har satt mycket tid på att hitta lösningar. I budgetrian godkände vi ett viktigt paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper hushållen då elpriserna stiger och överlag stärker tryggheten i vardagen. För mig är det viktigt att ingen under den kommande vintern ska behöva oroa sig för ifall man har råd med mat på bordet eller värme i huset. Samtidigt är det välkommet att vi alla också funderar på hur vi kan minska elkonsumtionen.

Situationen är inte lätt, men jag är säker på att vi klarar det. Med energin som vapen försöker president Putin också splittra EU. Det ska vi inte låta honom göra.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00