Kriget i Europa präglar budgeten

17.09.2022 kl. 10:16
Hårt arbete lönar sig. Detta syns i regeringens budgetförslag. Mediernas uppmärksamhet har förståeligt nog riktat sig på de olika sätt vi ska stöda hushållen då energipriserna och inflationen stiger kraftigt. Men den som läser budgetförslaget noggrant ser också positiva nyheter för Österbotten.

Jag är mycket glad att vi kunde trygga att Vasa centralsjukhus tilldelas en dryg miljon för fortsatt arbete med utvecklingen av den nationella patientsäkerheten. Det goda arbetet som centralsjukhuset gör får en fortsättning, något som inte gynnar bara Österbotten utan hela landet. Regeringen slog också fast att Riksarkivets funktioner stannar i Vasa. En oerhört viktig markering med tanke på framtiden. Det handlar om vårt historiska arv och om tillgängligheten till mycket värdefullt material. Inget av detta händer av sig själv, utan det är frågor som jag och många SFP:are på olika plan jobbat väldigt hårt för.

Arbetet för regionens intressen tar naturligtvis inte slut här. Då det gäller den allmänna dygnet runt jouren vid Jakobstads sjukhus är det helt klart att den behöver få en förlängning. Den är livsviktig för befolkningen i nejden. Min syn är också att välfärdsområdena framöver borde få större rätt att själva bestämma över var man behöver ha jour dygnet runt, utan att med jämna mellanrum anhålla om tillstånd av social-och hälsovårdsministeriet.
 

I budgetförslaget ryms också de satsningar på undervisningen i svenska som bland annat svenskalärarna i finska skolor efterlyst. Då man tidigarelade tidpunkten för inledande av det så kallade B1-språket, till klass 6 i stället för klass 7, ledde det i finskspråkiga skolor i praktiken till att antalet veckotimmar i svenska minskade i högstadiet. Detta eftersom undervisningstimmarna delades upp på fyra årskurser istället för tre.  SFP har påtalat denna brist länge och jag är glad över att fler veckotimmar i svenska nu blir verklighet senast från hösten 2024.

De exceptionella tider vi lever i återspeglas också starkt i budgeten, med betydande satsningar på vårt försvar och vår gränsbevakning.

Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin samtidigt ett energikrig i Europa. I Finland är följden märkbart höjda energipriser. Det pris vi i Finland betalar för höjda levnadskostnader betalar ändå folket i Ukraina i förlorade människoliv och mänskligt lidande. Det här ska vi minnas varje dag.

Ukrainas motoffensiv ser nu ut att ha vind i seglen, vilket är mer än välkommet. Samtidigt upptäcks nya massgravar och grymheter mot den civila befolkningen.  Det är ytterst viktigt att vi fortsätter vara solidariska och ger vårt stöd till Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa.

Den stigande inflationen, högre räntor och stigande elpriser oroar förstås oss alla, och många har varit i kontakt. Regeringen har satt mycket tid på att hitta lösningar. I budgetrian godkände vi ett viktigt paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper hushållen då elpriserna stiger och överlag stärker tryggheten i vardagen. För mig är det viktigt att ingen under den kommande vintern ska behöva oroa sig för ifall man har råd med mat på bordet eller värme i huset. Samtidigt är det välkommet att vi alla också funderar på hur vi kan minska elkonsumtionen.

Situationen är inte lätt, men jag är säker på att vi klarar det. Med energin som vapen försöker president Putin också splittra EU. Det ska vi inte låta honom göra.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30