Elpriser, stärkt köpkraft och framtidstro

10.09.2022 kl. 14:27
Vi lever i exceptionella tider. Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin samtidigt ett energikrig i Europa.

I Finland är följden märkbart höjda energipriser. Det pris vi i Finland betalar för höjda levnadskostnader betalar ändå folket i Ukraina i förlorade människoliv och mänskligt lidande. Det här ska vi minnas varje dag.

Det är ytterst viktigt att vi fortsätter vara solidariska och ger vårt stöd till Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa.

Den stigande inflationen, högre räntor och stigande elpriser oroar förstås ändå oss finländare, och många har varit i kontakt.

Regeringen har satt mycket tid på att hitta lösningar. Vissa saker kan vi påverka själva, andra är sådana att vi är beroende av gemensamma beslut i EU. I förra veckans budgetria godkände vi ett viktigt paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper hushållen då elpriserna stiger och överlag stärker tryggheten i vardagen. För mig och SFP är det viktigt att finländarna under den kommande vintern inte ska behöva oroa sig för ifall de har råd med mat eller ett varmt hem.

De konkreta åtgärderna vi i regeringen föreslår för riksdagen är många. Vi sänker momsen på el från 24 % till 10 %. Det kommer att märkas på allas elräkningar.

Finländarna kompenseras även med ett temporärt skatteavdrag för den del av elräkningen som går över en viss summa. De exakta beloppen klarnar i den vidare beredningen. Mekanismen kommer att påminna om hushållsavdraget, och ska gälla för elräkningar under månaderna januari-april 2023.

Ett skilt direkt elstöd ges till de finländare som inte kan göra skatteavdraget. Regeringen beslutade också om åtgärder som stöder barnfamiljer, ensamförsörjare och studerande med barn. Det betalas ut ett extra barnbidrag i december och barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs temporärt. En betydande åtgärd är också en permanent sänkning av dagvårdsavgifterna.

Regeringen underlättar de överskuldsattas situation så att det görs en temporär höjning av det skyddade beloppet i utmätning. Det höjs till garantipensionens nivå, och betyder att man får bli med mera pengar i handen vid utmätning. Det är ett ettårigt försök, och det blir intressant att se om det också kan sporra till mera arbete.

Från budgetrian finns även goda nyheter för Egentliga Finland, som bland annat tryggad finansiering för verksamheten vid Nationella läkemedelsutvecklingscentret i Åbo. Det jag är alldeles speciellt nöjd över är att vi nu lagt den planerade fastighetsskattereformen på is.

Att det är turbulent på elmarknaden syns nu varje dag. På måndag fattade vi i regeringen ett beslut i 10 miljardersklassen, för att trygga de finska elbolagens likviditet. Den nordiska elbörsen och handeln med futurer, som kräver kontantgarantier har bokstavligen skenat i höjden.

Beslutet var nödvändigt för att lugna ner situationen. Nu i slutet av veckan ser det ut som att priserna gått ner. Också lånepaketet till Fortum handlar i slutändan om att trygga bolagets likviditet och den inhemska energiförsörjningen. EU-kommissionen har för sin del signalerat att den nästa vecka kommer med en rad förslag till åtgärder. Allt från pristak på el som importeras från Ryssland till windfall-skatt tycks finnas i kommissionens verktygsback. Det viktiga är nu att hålla ihop inom EU. Med energin som vapen försöker president Putin också splittra EU. Det ska vi inte låta honom göra.

Tuffa tider kräver tuffa tag och enighet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15