Barn och unga - det viktigaste vi har

10.09.2022 kl. 07:16
Under laman i början av 1990-talet blev många barn och unga lidande. Det är tydligt att de uteblivna besluten då hade långtgående konsekvenser i flera generationer. Vi känner av dem ännu idag.

Depressionen på 1990-talet har många likartade drag som den tid vi lever i idag. Det blir tydligt då priserna på allt från bränsle, el, livsmedel och räntenivån stiger.  Inflationen ökar. Vi behöver se de liknande dragen även i beslutsfattandet och lära oss av de misstag som begicks i samband med laman.

 

I budgetförslaget för år 2023 finns starka och välbehövliga insatser för barn, unga och barnfamiljer för att vi inte ska göra om samma misstag som för 30 år sen. I förslaget hittas bland annat en permanent sänkning av dagvårdsavgifterna, ett extra barnbidrag till alla barnfamiljer och temporära höjningar på flera andra bidrag. 

 

Även utbildningen är något regeringen valt att satsa ytterligare på. Finansieringen för grundutbildningen ökar med 37 miljoner euro, yrkesutbildningen får 22 miljoner euro och gymnasieutbildningen 53,5 miljoner euro mer år 2023 jämfört med år 2022. Genom dessa åtgärder vill regeringen underlätta för speciellt barn, unga och barnfamiljer för att kunna skapa en trygg och fungerande vardag i en minst sagt turbulent tid.

 

Vi vet att barn och unga tillhör dem som har lidit mest av coronapandemin till följd av olika restriktioner. Bland annat naturliga och viktiga sociala kontakter har minskat kraftigt och lagt sina spår. Psykiska ohälsan är stor. Många har inte heller kunnat utöva en hobby tillsammans med sina vänner under pandemin. Därför är det så viktigt att vi nu skapar en trygg framtidstro för dessa generationer, trots att världsläget inte skapar de bästa förutsättningarna.

 

Det är inte enbart i budgetförslaget för år 2023 som regeringens satsningar på barn och unga syns. Redan i regeringsprogrammet lades grunden för den nationella barnstrategin som lägger barnets rättigheter i centrum. Strategin, som jag hade förmånen att vara med och utarbeta, utgår från att alla barn ska ha samma rättigheter genom exempelvis en jämlik och högklassig småbarnspedagogik och grundutbildning. 

 

Barnets perspektiv skall beaktas i varje beslut som fattas och det skapar den nationella barnstrategin förutsättningarna för. Det är otroligt viktigt att det finns medel i statsbudgeten för grundandet av en barnstrategienhet för att bättre kunna följa upp de gemensamma målsättningarna som vi kommit överens om politiskt.

 

Våra barn och unga är det allra viktigaste vi har. Det är dessa generationer som kommer att bygga upp Finland i framtiden. Det betyder att varje satsning på barn och unga är en satsning på vår och Finlands framtid som alltid kommer att betala sig tillbaka på lång sikt.  Jag är glad över att regeringen insett detta och gör satsningar på barn, unga och familjer i budgetförslaget för år 2023.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15