Barn och unga - det viktigaste vi har

10.09.2022 kl. 07:16
Under laman i början av 1990-talet blev många barn och unga lidande. Det är tydligt att de uteblivna besluten då hade långtgående konsekvenser i flera generationer. Vi känner av dem ännu idag.

Depressionen på 1990-talet har många likartade drag som den tid vi lever i idag. Det blir tydligt då priserna på allt från bränsle, el, livsmedel och räntenivån stiger.  Inflationen ökar. Vi behöver se de liknande dragen även i beslutsfattandet och lära oss av de misstag som begicks i samband med laman.

 

I budgetförslaget för år 2023 finns starka och välbehövliga insatser för barn, unga och barnfamiljer för att vi inte ska göra om samma misstag som för 30 år sen. I förslaget hittas bland annat en permanent sänkning av dagvårdsavgifterna, ett extra barnbidrag till alla barnfamiljer och temporära höjningar på flera andra bidrag. 

 

Även utbildningen är något regeringen valt att satsa ytterligare på. Finansieringen för grundutbildningen ökar med 37 miljoner euro, yrkesutbildningen får 22 miljoner euro och gymnasieutbildningen 53,5 miljoner euro mer år 2023 jämfört med år 2022. Genom dessa åtgärder vill regeringen underlätta för speciellt barn, unga och barnfamiljer för att kunna skapa en trygg och fungerande vardag i en minst sagt turbulent tid.

 

Vi vet att barn och unga tillhör dem som har lidit mest av coronapandemin till följd av olika restriktioner. Bland annat naturliga och viktiga sociala kontakter har minskat kraftigt och lagt sina spår. Psykiska ohälsan är stor. Många har inte heller kunnat utöva en hobby tillsammans med sina vänner under pandemin. Därför är det så viktigt att vi nu skapar en trygg framtidstro för dessa generationer, trots att världsläget inte skapar de bästa förutsättningarna.

 

Det är inte enbart i budgetförslaget för år 2023 som regeringens satsningar på barn och unga syns. Redan i regeringsprogrammet lades grunden för den nationella barnstrategin som lägger barnets rättigheter i centrum. Strategin, som jag hade förmånen att vara med och utarbeta, utgår från att alla barn ska ha samma rättigheter genom exempelvis en jämlik och högklassig småbarnspedagogik och grundutbildning. 

 

Barnets perspektiv skall beaktas i varje beslut som fattas och det skapar den nationella barnstrategin förutsättningarna för. Det är otroligt viktigt att det finns medel i statsbudgeten för grundandet av en barnstrategienhet för att bättre kunna följa upp de gemensamma målsättningarna som vi kommit överens om politiskt.

 

Våra barn och unga är det allra viktigaste vi har. Det är dessa generationer som kommer att bygga upp Finland i framtiden. Det betyder att varje satsning på barn och unga är en satsning på vår och Finlands framtid som alltid kommer att betala sig tillbaka på lång sikt.  Jag är glad över att regeringen insett detta och gör satsningar på barn, unga och familjer i budgetförslaget för år 2023.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00