Vi behöver läroavtal, förutsägbar beskattning och en snabbfil för arbetskraftsrelaterad invandring.

05.09.2022 kl. 14:01
Kriserna som avlöser varandra lägger vår ekonomi i obalans. Coronapandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och den pågående energikrisen skakar om de ekonomiska strukturerna. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är orolig för hur företagen skall klara sig genom krisen och  efterlyser reformer för att säkra tillgången på arbetskraft

– När jag diskuterar med företagare är bristen på arbetskraft enskilt största frågan som kommer upp. Och som alltid så behövs flera åtgärder. Vi har över 300 000 människor i åldern 15-59 år utanför arbetsmarknaden samtidigt som vi har en stor brist på arbetskraft och stora demografiska utmaningar, säger Adlercreutz 
 
– De som idag är arbetslösa måste få starkare incitament till omskolning. Men vi måste också få ett fungerande system för läroavtal. Idag är kostnaden för företaget helt enkelt för stor. Samtidigt har vi en stor grupp ungdomar som helt klart skulle gagnas av en sådan utbildningsform. Ett smidigare läroavtalssystem med lägre kostnader för företagen är en del av lösningen. Här behöver vi inte uppfinna allting själv - i Mellaneuropa finns det modeller vi gott kunde tillämpa här i Finland. 
 
Adlercreutz vill ha bättre processer för arbetskraftsrelaterad invandring. 
 
–  Vi behöver smidigare arbetskraftsinvandring. Den behovsprövning som idag tillämpas på arbetskraft som kommer från ett land utanför EU/EES bör slopas. Vi kunde här börja med lokala försök för att lindra de farhågor som finns. De företag som bevisligen skött sina förpliktelser kunde ha en skild rutt med lättare processer. Vi måste lita på våra företag. Det skulle också frigöra myndighetsresurser som behövs på annat håll. 
 
Kriget i Ukraina har ändrat på många företags verksamhetsförutsättningar under året som gått. Adlercreutz efterlyser långsiktighet. 
 
– Om företagen inte kan vara säkra på att det som gäller idag också gäller imorgon investerar de inte. Vår beskattning måste vara konkurrenskraftig men den måste också vara förutsägbar. Skatt på arbete och kapital kan inte vara en spelknapp i varje budgetria. Här måste vi kunna förbinda oss till en långsiktiga förutsägbara linjedragningar, avslutar Adlercreutz. 
 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15