Bergqvist lättad över att den föreslagna fastighetsskattereformen inte går vidare

02.09.2022 kl. 17:38
Finansministeriet har idag meddelat att den föreslagna fastighetsskattereformen inte blir av.

Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP) är nöjd med beslutet och glad att Finansministeriet tagit till sig av den hårda kritik som förslaget fick under utlåtanderundan.
 
– Sedan hösten 2019 då fastighetsskatten chockhöjdes i skärgården har vi väntat på en fastighetsskattereform som skulle vara mer rättvis, men förslaget som gick vidare var en katastrof för de som bor och äger fastigheter eller tomter speciellt i skärgården och på glesbygden. Samma chockhöjning kunde också ha drabbat flera företag. Det här skulle ha varit synnerligen problematiskt i en tid då hushållen tampas med höga energikostnader och många företag behöver satsa stort på grön omställning, säger Bergqvist. 
 
SFP har länge förespråkat en reform av fastighetsskatten men det senaste förslaget till reform skulle kraftigt ha drabbat enskilda fastighetsägare runt om i landet då beskattningsvärdet på mark kunde ha stigit med flera hundra procent.

– Det är bra att den föreslagna fastighetsskattereformen inte blir av men det finns fortfarande utmaningar och orättvisor när det gäller Skatteförvaltningens nya linjedragningar. Obrukbar mark utan byggrätt borde inte beskattas. Egentligen borde grunderna för fastighetsskatt helt göras om och det här blir nu en fråga som jag hoppas kunna fortsätta jobba med också under nästa valperiod, säger Bergqvist.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00