Bergqvist och Rehn-Kivi kräver klarhet i Kårkulla-frågan

26.08.2022 kl. 16:30
Riksdagsledamöterna Sandra Bergqvist (SFP) och Veronica Rehn-Kivi (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål till social- och hälsovårdsministeriet om beredningen av lagändringar angående krävande specialomsorgstjänster på svenska. Ledamöterna oroar sig över hur verksamheten som idag ansvaras av Kårkulla samkommun skulle se ut efter årsskiftet.

Enligt befintlig lagstiftning om ordnande av social- och hälsovård ska det göras upp samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena för att trygga de språkliga rättigheterna. I Nyland har arbetsgruppen Kepa Uusimaa istället föreslagit att både den svenskspråkiga och finskspråkiga medicinska expertisen för krävande specialomsorgstjänster centreras till HUS-sammanslutningen. 


– En sådan åtgärd skulle leda till att de svenskspråkiga expertteam som idag arbetar inom Kårkulla samkommun inte kunde fortsätta sitt mångprofessionella samarbete över välfärdsområdesgränserna eftersom HUS inte omfattas av samarbetskravet. När det gäller krävande specialomsorgstjänster går det inte att utgå från att svenskspråkiga tjänster kan produceras och ordnas på samma sätt som motsvarande finskspråkiga tjänster. Den svenskspråkiga expertisen är begränsad och kräver därför särskilda lösningar för att den på ett jämlikt sätt ska vara tillgänglig för de personer som behöver den, säger Veronica Rehn-Kivi. 

Ledamöterna frågar ansvarige minister vilka åtgärder som kommer att vidtas för att trygga att beredningen framskrider enligt befintlig lagstiftning.

– Vi befinner oss i en situation där lagen verkar tolkas på olika sätt och inte enligt andan i befintlig lagstiftning och den vilja som fanns i riksdagen då lagen om ordnande av social- och hälsovård stiftades. Vi hoppas att situationen reds ut så snabbt som möjligt för just nu råder det stor oro bland klienter, anhöriga och personal över hur vården kommer se ut efter årsskiftet, säger Bergqvist. 
Sandra Bergqvist och Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15