Har vi blivit för bekväma för förändingar?

04.08.2022 kl. 10:51
I dessa dagar presenteras finansministeriets förslag till statsbudget för år 2023.

Efter det kommer ministerierna med egna önskemål och det blir förhandlingar och politiska armbrytningar. Förväntningarna och förhoppningarna på budgeten är höga. Alla vill ha sitt, men rörelsemånen är liten - om inte minimal. Finlands oundvikliga kostnader i form av kraftigt ökat fokus på försvars-, säkerhets- och försörjningsberedskap har ökat markant och någonstans måste pengar till detta skrapas ihop. Trots att det finns de – också i riksdagen – som tror att pengar växer på träd, är det nog hög tid för alla att vara realister när det kommer till de ekonomiska realiteterna. Vi har en annorlunda tid framför oss.

Vad är du själv beredd att ge avkall på? En lång varm dusch eller varma bad? Kan du tänka dig att skruva ner värmen inomhus och dra på dig ett par yllesockor om det känns kallt? Kommer du ihåg att alltid släcka lampan efter dig då du lämnar rummet och ta ut mobilladdaren ur uttaget då den inte laddas? Det här handlar inte bara om energisparande åtgärder utan också om helt ekonomiska. Att i vardagen fundera på hur man mer förnuftigt använder sina slantar.

Också matinköpen kommer att se annorlunda ut i framtiden. För många kommer matkorgen att fyllas av matkedjornas lågprisprodukter. Ett helt förståeligt fenomen bland de familjer där precis varje euro räknas, men ett synnerligen besvärligt fenomen för vår inhemska livsmedelsförsörjning. Kan vi i stället tänka oss att lite ändra på våra matvaror så att vi samtidigt får pengarna att räcka till men också skapa förutsättningar för vår så viktiga inhemska livsmedelsproduktion?

Och så det där bilkörandet. I ärlighetens namn är det ju nog ganska bekvämt att hoppa in i bilen och ta sig från dörr till dörr. Det sägs att nästan hälften av alla bilresor är under fem kilometer långa så om inte för miljöns skull så är det åtminstone för den egna plånbokens skull förnuftigt att ta de allra kortaste resorna på annat sätt - bara det är möjligt.

När det kommer till statsfinanserna – precis som de privata – gäller det att fundera om och tänka i andra banor. Inför budgetåret 2023 finns det ett stort fokus på hur vi ska bygga upp vår nya vardag med tanke på det geopolitiska läge som råder. Vi får inte heller glömma de stigande kostnaderna för social- och hälsovården och hur stora summor det egentligen ännu krävs för att hela vårdreformen faktiskt ska börja rulla på och fungera så som det är tänkt. Det handlar också om att trygga vardagen för de som tjänar allra minst då stigande levnadskostnader skapar ekonomiskt ohållbara situationer. Vi ser snabba ekonomiska förändringar nu. Nästan dagligen kommer det nyheter om hur inflationen ökar världen över.

Men allt handlar heller inte enbart om pengar. Det handlar om vad vi gör med pengarna. Trots att sysselsättningsgraden i Finland har stigit under den här regeringsperioden ligger vi ändå efter de andra nordiska länderna. Samtidigt som vi har över 100 000 personer i Finland för vilka det inte lönar sig att ta emot ett jobb så har vi arbetskraftsbrist inom väldigt många olika sektorer. Något som i många fall hämmar företagens utveckling. Därtill har vi en tung offentlig sektor med högt tryck på att höja lönerna. Vi har alltså stora strukturella utmaningar som måste lösas. Arbete ska alltid löna sig, flitfällor måste fås bort och den tunga byråkrati vi själva skapat ligger som en fotboja kring utveckling och snabba omställningar.

Det är inte en fråga om vi klarar det. Naturligtvis gör vi det. Det händer dagligen betydligt mer brutala saker i vår närregion än att vi tvingas till kortare duschar och gå med yllesockor. Den stora frågan är egentligen hur villiga är vi att förändra våra invanda vanor och mönster? Vilka saker är det som vi som vuxna individer i huvudsak själva ska ansvara för och vilka saker ska samhället stå för? Har vi själva skapat oss ett samhälle där vi blivit för bekväma för förändringar?

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00