Norden enat mot människohandel

23.06.2022 kl. 10:56
Äntligen har vi med mina nordiska justitieministerkolleger kunnat samlas i samma land omkring samma mötesbord

Det ger mervärde. Under coronapandemin har vi haft enbart digitala möten. Senast träffades justitieministrarna fysiskt på samma plats 2019.  Nu sammanstrålade vi tidigare i veckan till ministerrådsmöte i Norge för att behandla bl.a. bekämpande av människohandel, sexualbrott och gängkriminalitet. Det nordiska samarbetet måste alltid värnas om och upprätthållas för att kunna utvecklas. Det görs bäst genom mänskliga möten.

 

Nordbor anser att bekämpning av gränsöverskridande brottslighet är det viktigaste området för nordiskt samarbete enligt en studie av Nordiska ministerrådet. Tyvärr räknar man med att bl.a. ökad internationell spänning, Rysslands brutala krig i Ukraina och klimatförändringen ytterligare kommer att öka flyktingströmmarna  och risken för människohandel. På mitt och Finlands initiativ har vi därför inrättat en gemensam nordisk arbetsgrupp mot människohandel. Meningen är att utbyta kunskap och erfarenheter samt ta initiativ på nordisk nivå för att stärka arbetet mot människohandel i alla våra länder. Vi vill alltså sätta i en ännu högre växel, för att motverka denna brutala form av brottslighet. Bekämpning av människohandel, som i grunden handlar om grovt utnyttjande av andra människor där också barn kan dras in, är vår gemensamma angelägenhet. I ett friskt samhälle ska mänskors utsatta situation eller beroendeförhållande inte få utnyttjas.

 

Sexualbrottslagstiftningen i Norden behandlades också ingående. Alla länder anser att frågan är viktig. Det finns mycket att säga om det här, men jag kan konstatera att då Finlands reform av lagstiftningen om sexualbrott godkänns av riksdagen så är vår lagstiftning, som också flera andra nordiska länders, sådan att definitionen av våldtäkt utgår från avsaknad av samtycke. Det här är anmärkningsvärt och Norden visar vägen på ett bra sätt.

 

Gängkriminalitet är inte en ny fråga, men den kräver fortsättningsvis fokus, inte minst genom förebyggande åtgärder. Flera andra nordiska länder har större utmaningar med gängkriminalitet än Finland, men diskussionen är ändå viktig för oss. Från Finland lär vi oss av andra länder, men delar också med oss av våra erfarenheter. Vi har exempelvis i Finland ett pilotförsök med multiprofessionella åtgärder riktade till unga som begår upprepade och allvarliga brott.

 

Mycket av diskussionerna med mina nordiska kolleger handlade även om det världspolitiska läget. Både officiella och mer informella diskussioner gick in på Finlands och Sveriges medlemsansökningar i Nato. Det är glädjande att våra medlemskapsprocesser har starkt stöd hos de övriga nordiska länderna. Finlands och Sveriges medlemskap i Nato skulle stärka den nordiska dimensionen i Nato och överlag stärka säkerheten i Östersjöregionen på lång sikt.

 

Det nordiska justitieministermötet hölls i Norge, närmare bestämt i Finnskogen. Det är ett område nära den svenska gränsen där norska, svenska och finska historiska inslag har byggt upp kulturen i regionen genom århundraden. Mina tankar går härifrån till festligheterna kring Jakobstads 370 års firanden. Även vår historia i Jakobstad och hela Österbotten präglas nämligen starkt av Sverige, men även med inslag från andra nordiska länder. Det är lätt att konstatera att det nordiska samarbetet är viktigt och lämnar sina spår.

 

Avslutningsvis vill jag önska er alla en glad midsommar och kom ihåg flytvästen!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15