Nato-medlemskap och Åland 100 år

18.06.2022 kl. 06:04

Säkerhetspolitiken har varit på allas läppar de senaste månaderna. Ända sedan Rysslands brutala krig mot Ukraina inleddes för snart fyra månader sedan, har det säkerhetspolitiska läget i såväl Finland, Sverige som Europa ändrats på ett grundläggande sätt

Därför var det ytterst naturligt att presidentens så kallade Gullranda-samtal som gick av stapeln i början av veckan präglades av just säkerhetspolitiken.

 

Det var ett välkommet och viktigt tillfälle efter denna synnerligen händelserika vår. Det var oerhört bra att både Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Norges statsminister Jonas Gahr Støre kunde vara på plats. Det var en fröjd att lyssna till Norges statsministers resonemang kring bland annat kriget i Ukraina, Nato, våra nordiska värderingar samt Norges erfarenheter av gränssamarbete med Ryssland.

 

Beskedet som Jens Stoltenberg gav under diskussionerna var klart. Natos öppna dörrars politik gäller och Stoltenberg vill se Finland och Sverige som Nato-medlemmar. Att Turkiet lagt på bromsen måste vi nu ha fördragsamhet med. Turkiet har själv utsatts för många terroristangrepp och därför behöver vi ha förståelse för deras terrorismoro. Samtidigt är det så att Finland har en väldigt bra terroristlagstiftning som är jämförbar med övriga Nato-länders. Detta budskap måste vi också få fram till president Erdogan. För tydlighetens skull vill jag ännu säga att Finland inte går med i Nato för att vara ett hot mot någon. Vi går med för att trygga bästa möjliga skydd för vårt eget land och vår egen befolkning på lång sikt. Vi går med för att det ska vara så oattraktivt som möjligt för någon att ens tänka tanken på att gå till militärt angrepp på vårt land. Vi gör det för att öka tryggheten inom såväl Norden som Östersjöregionen.

 

Förra veckan hade jag även glädjen att delta i 100-års jubiléet av Ålands självstyrelse. På Åland är stödet för Nato högt, men det dyker förstås upp frågor om vad ett Nato-medlemskap i praktiken skulle innebära. I regeringens redogörelse om Finlands anslutning till Nato står saken skrivet mycket klart. En anslutning påverkar inte Ålands ställning, som grundar sig på internationella avtal, och Ålands ställning är inte heller ett hinder för medlemskap. Demilitariseringen respekteras och Finland är berett att försvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder. Det här är ett viktigt och tydligt budskap.

 

Jubileumsfestligheterna på Åland präglades av fin feststämning. På plats var både republikens president med fru Haukio samt det svenska kungaparet. Det var faktiskt första gången som en svensk kung har gjort ett officiellt besök på Åland, och som kung Carl Gustaf själv konstaterade, visst var det väl på tiden. Det var en mycket fin dag där Åland visade sig från sin bästa sida. Bland annat besökte vi Bomarsunds fästningsruin och det nya besökscentret. Vi fick även avnjuta kock Micke Björklunds delikata lunch i Smakbyn. Festligheterna kulminerade i en aldrig tidigare skådad folkfest med tal och uppvaktning vid Julius Sundbloms staty. Han var Ålands lagtings första talman. Både president Niinistö och kung Carl Gustaf höll mycket uppskattade och genomtänkta tal.

 

Jag hade äran att tillsammans med talman Vanhanen överräcka statsrådets hundraårsgåva till Åland – en tioårig professur i forskning i självstyrelse och autonomi vid Åbo Akademi. Målet är att professuren ska kunna bidra till att öka och fördjupa kunskapen och kännedomen om självstyrelsesystemet samt Ålands status. En professur som fokuserar på autonomi är även betydelsefull ur ett internationellt perspektiv. Åland är ett framgångsrikt exempel på en fungerande självstyrelse, som vi kan vara stolta över tillsammans. Jag hoppas att det här också ska locka fler ålänningar att komma till Finland för att studera och att vår gemensamma kunskap kring självstyrelsen ska öka.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00