Nato-medlemskap och Åland 100 år

18.06.2022 kl. 06:04

Säkerhetspolitiken har varit på allas läppar de senaste månaderna. Ända sedan Rysslands brutala krig mot Ukraina inleddes för snart fyra månader sedan, har det säkerhetspolitiska läget i såväl Finland, Sverige som Europa ändrats på ett grundläggande sätt

Därför var det ytterst naturligt att presidentens så kallade Gullranda-samtal som gick av stapeln i början av veckan präglades av just säkerhetspolitiken.

 

Det var ett välkommet och viktigt tillfälle efter denna synnerligen händelserika vår. Det var oerhört bra att både Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Norges statsminister Jonas Gahr Støre kunde vara på plats. Det var en fröjd att lyssna till Norges statsministers resonemang kring bland annat kriget i Ukraina, Nato, våra nordiska värderingar samt Norges erfarenheter av gränssamarbete med Ryssland.

 

Beskedet som Jens Stoltenberg gav under diskussionerna var klart. Natos öppna dörrars politik gäller och Stoltenberg vill se Finland och Sverige som Nato-medlemmar. Att Turkiet lagt på bromsen måste vi nu ha fördragsamhet med. Turkiet har själv utsatts för många terroristangrepp och därför behöver vi ha förståelse för deras terrorismoro. Samtidigt är det så att Finland har en väldigt bra terroristlagstiftning som är jämförbar med övriga Nato-länders. Detta budskap måste vi också få fram till president Erdogan. För tydlighetens skull vill jag ännu säga att Finland inte går med i Nato för att vara ett hot mot någon. Vi går med för att trygga bästa möjliga skydd för vårt eget land och vår egen befolkning på lång sikt. Vi går med för att det ska vara så oattraktivt som möjligt för någon att ens tänka tanken på att gå till militärt angrepp på vårt land. Vi gör det för att öka tryggheten inom såväl Norden som Östersjöregionen.

 

Förra veckan hade jag även glädjen att delta i 100-års jubiléet av Ålands självstyrelse. På Åland är stödet för Nato högt, men det dyker förstås upp frågor om vad ett Nato-medlemskap i praktiken skulle innebära. I regeringens redogörelse om Finlands anslutning till Nato står saken skrivet mycket klart. En anslutning påverkar inte Ålands ställning, som grundar sig på internationella avtal, och Ålands ställning är inte heller ett hinder för medlemskap. Demilitariseringen respekteras och Finland är berett att försvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder. Det här är ett viktigt och tydligt budskap.

 

Jubileumsfestligheterna på Åland präglades av fin feststämning. På plats var både republikens president med fru Haukio samt det svenska kungaparet. Det var faktiskt första gången som en svensk kung har gjort ett officiellt besök på Åland, och som kung Carl Gustaf själv konstaterade, visst var det väl på tiden. Det var en mycket fin dag där Åland visade sig från sin bästa sida. Bland annat besökte vi Bomarsunds fästningsruin och det nya besökscentret. Vi fick även avnjuta kock Micke Björklunds delikata lunch i Smakbyn. Festligheterna kulminerade i en aldrig tidigare skådad folkfest med tal och uppvaktning vid Julius Sundbloms staty. Han var Ålands lagtings första talman. Både president Niinistö och kung Carl Gustaf höll mycket uppskattade och genomtänkta tal.

 

Jag hade äran att tillsammans med talman Vanhanen överräcka statsrådets hundraårsgåva till Åland – en tioårig professur i forskning i självstyrelse och autonomi vid Åbo Akademi. Målet är att professuren ska kunna bidra till att öka och fördjupa kunskapen och kännedomen om självstyrelsesystemet samt Ålands status. En professur som fokuserar på autonomi är även betydelsefull ur ett internationellt perspektiv. Åland är ett framgångsrikt exempel på en fungerande självstyrelse, som vi kan vara stolta över tillsammans. Jag hoppas att det här också ska locka fler ålänningar att komma till Finland för att studera och att vår gemensamma kunskap kring självstyrelsen ska öka.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15