Nato-medlemskap och Åland 100 år

18.06.2022 kl. 06:04

Säkerhetspolitiken har varit på allas läppar de senaste månaderna. Ända sedan Rysslands brutala krig mot Ukraina inleddes för snart fyra månader sedan, har det säkerhetspolitiska läget i såväl Finland, Sverige som Europa ändrats på ett grundläggande sätt

Därför var det ytterst naturligt att presidentens så kallade Gullranda-samtal som gick av stapeln i början av veckan präglades av just säkerhetspolitiken.

 

Det var ett välkommet och viktigt tillfälle efter denna synnerligen händelserika vår. Det var oerhört bra att både Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Norges statsminister Jonas Gahr Støre kunde vara på plats. Det var en fröjd att lyssna till Norges statsministers resonemang kring bland annat kriget i Ukraina, Nato, våra nordiska värderingar samt Norges erfarenheter av gränssamarbete med Ryssland.

 

Beskedet som Jens Stoltenberg gav under diskussionerna var klart. Natos öppna dörrars politik gäller och Stoltenberg vill se Finland och Sverige som Nato-medlemmar. Att Turkiet lagt på bromsen måste vi nu ha fördragsamhet med. Turkiet har själv utsatts för många terroristangrepp och därför behöver vi ha förståelse för deras terrorismoro. Samtidigt är det så att Finland har en väldigt bra terroristlagstiftning som är jämförbar med övriga Nato-länders. Detta budskap måste vi också få fram till president Erdogan. För tydlighetens skull vill jag ännu säga att Finland inte går med i Nato för att vara ett hot mot någon. Vi går med för att trygga bästa möjliga skydd för vårt eget land och vår egen befolkning på lång sikt. Vi går med för att det ska vara så oattraktivt som möjligt för någon att ens tänka tanken på att gå till militärt angrepp på vårt land. Vi gör det för att öka tryggheten inom såväl Norden som Östersjöregionen.

 

Förra veckan hade jag även glädjen att delta i 100-års jubiléet av Ålands självstyrelse. På Åland är stödet för Nato högt, men det dyker förstås upp frågor om vad ett Nato-medlemskap i praktiken skulle innebära. I regeringens redogörelse om Finlands anslutning till Nato står saken skrivet mycket klart. En anslutning påverkar inte Ålands ställning, som grundar sig på internationella avtal, och Ålands ställning är inte heller ett hinder för medlemskap. Demilitariseringen respekteras och Finland är berett att försvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder. Det här är ett viktigt och tydligt budskap.

 

Jubileumsfestligheterna på Åland präglades av fin feststämning. På plats var både republikens president med fru Haukio samt det svenska kungaparet. Det var faktiskt första gången som en svensk kung har gjort ett officiellt besök på Åland, och som kung Carl Gustaf själv konstaterade, visst var det väl på tiden. Det var en mycket fin dag där Åland visade sig från sin bästa sida. Bland annat besökte vi Bomarsunds fästningsruin och det nya besökscentret. Vi fick även avnjuta kock Micke Björklunds delikata lunch i Smakbyn. Festligheterna kulminerade i en aldrig tidigare skådad folkfest med tal och uppvaktning vid Julius Sundbloms staty. Han var Ålands lagtings första talman. Både president Niinistö och kung Carl Gustaf höll mycket uppskattade och genomtänkta tal.

 

Jag hade äran att tillsammans med talman Vanhanen överräcka statsrådets hundraårsgåva till Åland – en tioårig professur i forskning i självstyrelse och autonomi vid Åbo Akademi. Målet är att professuren ska kunna bidra till att öka och fördjupa kunskapen och kännedomen om självstyrelsesystemet samt Ålands status. En professur som fokuserar på autonomi är även betydelsefull ur ett internationellt perspektiv. Åland är ett framgångsrikt exempel på en fungerande självstyrelse, som vi kan vara stolta över tillsammans. Jag hoppas att det här också ska locka fler ålänningar att komma till Finland för att studera och att vår gemensamma kunskap kring självstyrelsen ska öka.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55