Norden enat mot människohandel

24.06.2022 kl. 06:58
Äntligen har vi med mina nordiska justitieministerkolleger kunnat samlas i samma land omkring samma mötesbord. Det ger mervärde.

Under coronapandemin har vi haft enbart digitala möten. Senast träffades justitieministrarna fysiskt på samma plats 2019.  Nu sammanstrålade vi tidigare i veckan till ministerrådsmöte i Norge för att behandla bl.a. bekämpande av människohandel, sexualbrott och gängkriminalitet. Det nordiska samarbetet måste alltid värnas om och upprätthållas för att kunna utvecklas. Det görs bäst genom mänskliga möten.

 

Nordbor anser att bekämpning av gränsöverskridande brottslighet är det viktigaste området för nordiskt samarbete enligt en studie av Nordiska ministerrådet. Tyvärr räknar man med att bl.a. ökad internationell spänning, Rysslands brutala krig i Ukraina och klimatförändringen ytterligare kommer att öka flyktingströmmarna  och risken för människohandel. På mitt och Finlands initiativ har vi därför inrättat en gemensam nordisk arbetsgrupp mot människohandel. Meningen är att utbyta kunskap och erfarenheter samt ta initiativ på nordisk nivå för att stärka arbetet mot människohandel i alla våra länder. Vi vill alltså sätta i en ännu högre växel, för att motverka denna brutala form av brottslighet. Bekämpning av människohandel, som i grunden handlar om grovt utnyttjande av andra människor där också barn kan dras in, är vår gemensamma angelägenhet. I ett friskt samhälle ska mänskors utsatta situation eller beroendeförhållande inte få utnyttjas.

 

Sexualbrottslagstiftningen i Norden behandlades också ingående. Alla länder anser att frågan är viktig. Det finns mycket att säga om det här, men jag kan konstatera att då Finlands reform av lagstiftningen om sexualbrott godkänns av riksdagen så är vår lagstiftning, som också flera andra nordiska länders, sådan att definitionen av våldtäkt utgår från avsaknad av samtycke. Det här är anmärkningsvärt och Norden visar vägen på ett bra sätt.

 

Gängkriminalitet är inte en ny fråga, men den kräver fortsättningsvis fokus, inte minst genom förebyggande åtgärder. Flera andra nordiska länder har större utmaningar med gängkriminalitet än Finland, men diskussionen är ändå viktig för oss. Från Finland lär vi oss av andra länder, men delar också med oss av våra erfarenheter. Vi har exempelvis i Finland ett pilotförsök med multiprofessionella åtgärder riktade till unga som begår upprepade och allvarliga brott.

 

Mycket av diskussionerna med mina nordiska kolleger handlade även om det världspolitiska läget. Både officiella och mer informella diskussioner gick in på Finlands och Sveriges medlemsansökningar i Nato. Det är glädjande att våra medlemskapsprocesser har starkt stöd hos de övriga nordiska länderna. Finlands och Sveriges medlemskap i Nato skulle stärka den nordiska dimensionen i Nato och överlag stärka säkerheten i Östersjöregionen på lång sikt.

 

Det nordiska justitieministermötet hölls i Norge, närmare bestämt i Finnskogen. Det är ett område nära den svenska gränsen där norska, svenska och finska historiska inslag har byggt upp kulturen i regionen genom århundraden. Mina tankar går härifrån till festligheterna kring Jakobstads 370 års firanden. Även vår historia i Jakobstad och hela Österbotten präglas nämligen starkt av Sverige, men även med inslag från andra nordiska länder. Det är lätt att konstatera att det nordiska samarbetet är viktigt och lämnar sina spår.

 

Avslutningsvis vill jag önska er alla en glad midsommar och kom ihåg flytvästen!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30