Utsläpp i havet som fortfarande är lagliga

16.06.2022 kl. 06:52
För många har sommarlovet eller semestern redan börjat och allt som hör därtill är aktuellt igen. Speciellt för barnen är simning lika med sommar.

Ännu är havet lite väl kallt för min smak men egentligen är det ju nu man borde passa på innan det blir varmt och algerna uppenbarar sig. I min barndom var alger aldrig ett problem om somrarna. Mina barns sommarlov ser ändå annorlunda ut. Sommarlovsmorgnarna börjar ofta med en koll om det alls går att simma. Idag är den där blågröna sörjan något som varje år påminner oss om hur Östersjön mår.

 

Östersjön har kallats för världens mest förorenade hav. Dess speciella karaktärsdrag gör att havet är speciellt känsligt för våra handlingar. Vi har allt för länge använt havet som en soptipp. Det gäller tyvärr samhällets alla sektorer. Förbättrandet av såväl Östersjöns som Skärgårdshavets välmående hänger inte på en sektor eller ett område, utan frågan är mer heltäckande än så. Östersjöarbetet är heller inget nytt. Vi har redan länge pratat om hur något måste göras. Mer hållbara lösningar finns redan att tillgå men utmaningarna ligger i hur flitigt de används. Låt mig ta några exempel från sjöfarten.

 

Det är fortsättningsvis helt lagligt för fraktfartyg att spola ut sitt avloppsvatten i Östersjön. Trots att det finns hamnar där det är möjligt att tömma toalettavfallet utan extra kostnader är det majoriteten av fraktfartygen som spolar ut det i havet. Ett annat exempel är vilken typ av skrubber, dvs. rengöringssystem för avgaser som används – ett öppet eller slutet system. Med ett slutet system tar man till vara avfallet medan det med ett öppet system spolas ut i havet. Det handlar om en tjock sörja som kan uppgå till flera tiotals kilo per dag. Majoriteten av fartygen som rör sig på Östersjön använder öppna system även om alternativ finns.

 

Vi hamnar här i en balansgång mellan nödvändiga miljöåtgärder och dyrare investeringar. Allting har en prislapp. Även om det finns företag som satsar på miljövänliga lösningar kommer vi bara en bit på vägen ifall kunden inte är villig att köpa dem. För att pressa ner kostnaderna blir kundens mål att använda de system som är tillräckligt bra för att följa rådande lagstiftning. Slutresultatet blir kanske något där mitt emellan. Finland har förutsättningar för att förbättra sin lagstiftning på dessa punkter. Men vi måste vara medvetna om vad den ekvationen kan innebära. Alltför stränga marina miljökrav kan sätta käppar i hjulen för vår konkurrenskraft. Men hur länge kan Östersjön vänta på att ekvationen jämnar ut sig? Svaret är inte hemskt länge till.

 

Glädjande nog ser vi i dagens läge vissa attitydförändringar. Hållbara och miljövänliga lösningar börjar vara en imagefråga för många företag och konsekvenserna av att inte hoppa på den trenden ska inte förbises. I dagens läge är det allt fler kunder som vill veta vad till exempel olika rederier gör för att minska belastningen av Östersjön. Det gäller inte enbart sjöfarten utan många olika branscher som idag belastar Östersjön på ett eller annat sätt. Vi måste se till helhetsbilden och våga tänka utanför ramarna. Genom hurdan lagstiftning kan vi främja hållbarare alternativ och vad kan vi göra annorlunda än vad vi gör idag? Modiga satsningar och allas insatser behövs för att främja vårt havs välmående – både på land och till havs.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35