Utsläpp i havet som fortfarande är lagliga

16.06.2022 kl. 06:52
För många har sommarlovet eller semestern redan börjat och allt som hör därtill är aktuellt igen. Speciellt för barnen är simning lika med sommar.

Ännu är havet lite väl kallt för min smak men egentligen är det ju nu man borde passa på innan det blir varmt och algerna uppenbarar sig. I min barndom var alger aldrig ett problem om somrarna. Mina barns sommarlov ser ändå annorlunda ut. Sommarlovsmorgnarna börjar ofta med en koll om det alls går att simma. Idag är den där blågröna sörjan något som varje år påminner oss om hur Östersjön mår.

 

Östersjön har kallats för världens mest förorenade hav. Dess speciella karaktärsdrag gör att havet är speciellt känsligt för våra handlingar. Vi har allt för länge använt havet som en soptipp. Det gäller tyvärr samhällets alla sektorer. Förbättrandet av såväl Östersjöns som Skärgårdshavets välmående hänger inte på en sektor eller ett område, utan frågan är mer heltäckande än så. Östersjöarbetet är heller inget nytt. Vi har redan länge pratat om hur något måste göras. Mer hållbara lösningar finns redan att tillgå men utmaningarna ligger i hur flitigt de används. Låt mig ta några exempel från sjöfarten.

 

Det är fortsättningsvis helt lagligt för fraktfartyg att spola ut sitt avloppsvatten i Östersjön. Trots att det finns hamnar där det är möjligt att tömma toalettavfallet utan extra kostnader är det majoriteten av fraktfartygen som spolar ut det i havet. Ett annat exempel är vilken typ av skrubber, dvs. rengöringssystem för avgaser som används – ett öppet eller slutet system. Med ett slutet system tar man till vara avfallet medan det med ett öppet system spolas ut i havet. Det handlar om en tjock sörja som kan uppgå till flera tiotals kilo per dag. Majoriteten av fartygen som rör sig på Östersjön använder öppna system även om alternativ finns.

 

Vi hamnar här i en balansgång mellan nödvändiga miljöåtgärder och dyrare investeringar. Allting har en prislapp. Även om det finns företag som satsar på miljövänliga lösningar kommer vi bara en bit på vägen ifall kunden inte är villig att köpa dem. För att pressa ner kostnaderna blir kundens mål att använda de system som är tillräckligt bra för att följa rådande lagstiftning. Slutresultatet blir kanske något där mitt emellan. Finland har förutsättningar för att förbättra sin lagstiftning på dessa punkter. Men vi måste vara medvetna om vad den ekvationen kan innebära. Alltför stränga marina miljökrav kan sätta käppar i hjulen för vår konkurrenskraft. Men hur länge kan Östersjön vänta på att ekvationen jämnar ut sig? Svaret är inte hemskt länge till.

 

Glädjande nog ser vi i dagens läge vissa attitydförändringar. Hållbara och miljövänliga lösningar börjar vara en imagefråga för många företag och konsekvenserna av att inte hoppa på den trenden ska inte förbises. I dagens läge är det allt fler kunder som vill veta vad till exempel olika rederier gör för att minska belastningen av Östersjön. Det gäller inte enbart sjöfarten utan många olika branscher som idag belastar Östersjön på ett eller annat sätt. Vi måste se till helhetsbilden och våga tänka utanför ramarna. Genom hurdan lagstiftning kan vi främja hållbarare alternativ och vad kan vi göra annorlunda än vad vi gör idag? Modiga satsningar och allas insatser behövs för att främja vårt havs välmående – både på land och till havs.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55