Utsläpp i havet som fortfarande är lagliga

16.06.2022 kl. 06:52
För många har sommarlovet eller semestern redan börjat och allt som hör därtill är aktuellt igen. Speciellt för barnen är simning lika med sommar.

Ännu är havet lite väl kallt för min smak men egentligen är det ju nu man borde passa på innan det blir varmt och algerna uppenbarar sig. I min barndom var alger aldrig ett problem om somrarna. Mina barns sommarlov ser ändå annorlunda ut. Sommarlovsmorgnarna börjar ofta med en koll om det alls går att simma. Idag är den där blågröna sörjan något som varje år påminner oss om hur Östersjön mår.

 

Östersjön har kallats för världens mest förorenade hav. Dess speciella karaktärsdrag gör att havet är speciellt känsligt för våra handlingar. Vi har allt för länge använt havet som en soptipp. Det gäller tyvärr samhällets alla sektorer. Förbättrandet av såväl Östersjöns som Skärgårdshavets välmående hänger inte på en sektor eller ett område, utan frågan är mer heltäckande än så. Östersjöarbetet är heller inget nytt. Vi har redan länge pratat om hur något måste göras. Mer hållbara lösningar finns redan att tillgå men utmaningarna ligger i hur flitigt de används. Låt mig ta några exempel från sjöfarten.

 

Det är fortsättningsvis helt lagligt för fraktfartyg att spola ut sitt avloppsvatten i Östersjön. Trots att det finns hamnar där det är möjligt att tömma toalettavfallet utan extra kostnader är det majoriteten av fraktfartygen som spolar ut det i havet. Ett annat exempel är vilken typ av skrubber, dvs. rengöringssystem för avgaser som används – ett öppet eller slutet system. Med ett slutet system tar man till vara avfallet medan det med ett öppet system spolas ut i havet. Det handlar om en tjock sörja som kan uppgå till flera tiotals kilo per dag. Majoriteten av fartygen som rör sig på Östersjön använder öppna system även om alternativ finns.

 

Vi hamnar här i en balansgång mellan nödvändiga miljöåtgärder och dyrare investeringar. Allting har en prislapp. Även om det finns företag som satsar på miljövänliga lösningar kommer vi bara en bit på vägen ifall kunden inte är villig att köpa dem. För att pressa ner kostnaderna blir kundens mål att använda de system som är tillräckligt bra för att följa rådande lagstiftning. Slutresultatet blir kanske något där mitt emellan. Finland har förutsättningar för att förbättra sin lagstiftning på dessa punkter. Men vi måste vara medvetna om vad den ekvationen kan innebära. Alltför stränga marina miljökrav kan sätta käppar i hjulen för vår konkurrenskraft. Men hur länge kan Östersjön vänta på att ekvationen jämnar ut sig? Svaret är inte hemskt länge till.

 

Glädjande nog ser vi i dagens läge vissa attitydförändringar. Hållbara och miljövänliga lösningar börjar vara en imagefråga för många företag och konsekvenserna av att inte hoppa på den trenden ska inte förbises. I dagens läge är det allt fler kunder som vill veta vad till exempel olika rederier gör för att minska belastningen av Östersjön. Det gäller inte enbart sjöfarten utan många olika branscher som idag belastar Östersjön på ett eller annat sätt. Vi måste se till helhetsbilden och våga tänka utanför ramarna. Genom hurdan lagstiftning kan vi främja hållbarare alternativ och vad kan vi göra annorlunda än vad vi gör idag? Modiga satsningar och allas insatser behövs för att främja vårt havs välmående – både på land och till havs.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45