Planen för de offentliga finanserna 2023-2026

15.06.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hölls av ledamot Bergqvist

Ärade talman, valperiodens sista plan för de offentliga finanserna präglas av att vårt samhälle har påverkats av oförutsedda externa chocker. För det första ändrades vårt säkerhetspolitiska läge den 24:e februari. För det andra har eftersviterna av en pandemi på flera sätt lämnat sina spår i ekonomin, med bland annat en stigande priser. Tack vare regeringens starka handlingsförmåga har vi nu framför oss ett historiskt paket med stark fokus på säkerhet och beredskap, utan att glömma satsningar för ett livskraftigare Finland så som satsningar i grön omställning, forskning, vetenskap och utbildning. Det är satsningar som kommer att bära frukt även i längden.

 

Ärade talman, sättet hur vi ser på säkerhet och stabilitet har förändrats efter Rysslands brutala anfall i Ukraina. Den 17:e maj fattade riksdagen med klar majoritet beslut om att Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det är ett historiskt beslut som på lång sikt maximerar Finlands, Nordens och Östersjöns säkerhet. Svenska riksdagsgruppen och SFP är mycket nöjda över det beslutet.

 

Ärade talman, Svenska riksdagsgruppen vill att vårt samhälle är sporrande, att Finland utgör en attraktiv investeringsmiljö och att våra företag ska ha de bästa förutsättningarna att verka och fatta långsiktiga investeringsbeslut. Det ska även vara lockande att investera i forskning eftersom det är enbart så vi hittar nya teknologier, morgondagens lösningar och skapar välfärd. Alla riksdagsgrupper har bundit sig till att Finland har som mål att fram till år 2030 höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent i förhållande till vårt BNP. Det är ett ambitiöst mål som kräver målmedvetna beslut. Regeringens beslut att höja statens forsknings-och utvecklingsfinansiering nästa år med 350 miljoner euro och införandet av ett skatteavdrag för små-och medelstora företag styr oss tydligt mot det gemensamma målet, vilket är välkommet. Vi är på rätt väg.

 

Ärade talman, det lönar sig att satsa på barn, unga och kunnande. I själva verket är historien om Finland ett praktexempel på att det lönar sig att investera i folkets kunskapsnivå. Vi tog oss från att ha varit ett fattigt land till ett land vars välfärdssamhälle är av högsta rang. Så ska det vara också i fortsättningen. Därför är den permanenta satsningarna i finansieringsbasen för yrkesutbildningen med 50 miljoner euro viktiga. Precis som finansutskottet konstaterar, spelar yrkesutbildningen också en viktig roll med tanke på integrationen av invandrare och förespråkandet av arbetsrelaterad invandring.

 

Ärade talman, finansutskottet betonar att coronakrisens effekt på jämställdheten ska beaktas i den framtida ekonomiska politiken. Det är viktigt att vi främjar jämställdheten och aktivt motarbetar all sorts diskriminering. Här spelar även regeringens färska jämställdhetsredogörelse en viktig roll med sina konkreta åtgärdsförslag.

 

Våra strukturella utmaningar kvarstår och även här behöver vi leta lösningar. Trots att regeringen närmar sig sitt sysselsättningsmål på 75 procent ser vi i Svenska riksdagsgruppen det som helt nödvändigt att vi målmedvetet fortsätter strävan efter en högre sysselsättningsgrad så att fler finländare får ett jobb.

 

Ärade talman, den stigande inflationen har påverkat köpkraften, och därför är tidigareläggningen av indexjusteringen av vissa förmåner betydande för dem med lägst inkomst. Dessutom vet vi att priset på energi och bensin är en allvarlig utmaning för många finländare. SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att problemen ska lösas med åtgärder som är effektiva och hållbara. Till exempel är beslutet om uthyrning av en LNG-terminal för att minska vårt beroende av rysk energi viktigt och dess placering i Ingå är särskilt välkommet.

 

Ärade talman, att fatta beslut gällande de offentliga finanserna handlar alltid om en avvägning och om att hitta balans. Vi har levt under exceptionella tider som även har krävt sina svåra beslut, men besluten har varit nödvändiga. Det har handlat om ansvarstagande, framåtblickande beslut.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15