Vi vill maximera vår egen säkerhet, inte vara ett hot mot någon

21.05.2022 kl. 10:44

Under veckoslutet samlas Svenska folkpartiet till partidagen i Åbo. En efterlängtad partidag då vi igen får debattera, argumentera och bäst av allt – vi får komma samman och träffas efter två partidagar på distans. Mycket har hänt och när vi nu träffas har Finland i veckan fattat det historiska beslutet att ansöka om Natomedlemskap. En vecka jag sent ska glömma.Mycket har hänt och när vi nu träffas har Finland i veckan fattat det historiska beslutet att ansöka om Natomedlemskap. En vecka jag sent ska glömma.

 

Rysslands och Putins brutala invasion av Ukraina den 24 februari i år innebar en omedelbar förändring av det säkerhetspolitiska läget i Europa och för vårt eget land. Det är Rysslands uttalade mål att förändra Europas säkerhetsordning. Att Ryssland väljer att attackera ett fredligt grannland är ett allvarligt brott mot internationell rätt och mot mänskliga rättigheter.

 

När jag tänker tillbaka på min barndom, tänker jag att det viktigaste arv mina föräldrar gav mig, var vårt lands självständighet. Min far, liksom så många av hans jämnåriga, skickades till fronten för att försvara fosterlandet under andra världskriget. Min mor, liksom så många andra unga sjuksköterskestuderande, tog hand om sårade soldater på krigssjukhus runt om i Finland. I Helsingfors, i Rovaniemi, i Jakobstad.

 

Många finländska soldater fick lägga livet till för att vi skulle få bo i ett självständigt land. Många blev skadade eller invalidiserade för livet. Men vi klarade det – tillsammans. Lilla Finland lyckades stå på sig mot anfallaren Sovjetunionen. Ett krig som satt sina spår i oss, och som gjort oss medvetna om att inget ska tas för givet. Ett krig som också gav oss lärdomen: ”aldrig mera ensam” som general Adolf Ehrnrooth uttryckte det.

 

Vår viktigaste uppgift som företrädare för Finlands folk, är att i varje sammanhang handla så att vi gör allt för att trygga Finlands suveränitet och folkets framtida trygghet och säkerhet. Svenska folkpartiet och jag har länge ansett att ett Natomedlemskap ger de bästa säkerhetsgarantierna för vårt land. Den här veckan var det dags för de avgörande besluten i regering och riksdag samt i samråd med republikens president.

 

Finland vill bli medlem av försvarsalliansen Nato och vi vill göra det sida vid sida med vår goda granne Sverige. Finland behöver sitta med vid alla de bord där viktiga beslut för vårt lands framtid och Europa fattas. Och vi behöver söka det bästa och starkaste preventiva skydd vi kan få. Det ska vara så oattraktivt som möjligt för någon att ens tänka tanken att gå till militärt angrepp på vårt land.

 

Det var mycket viktigt att Finlands riksdag med en förkrossande majoritet 188-8, röstade för att Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Samtliga ledamöter i Svenska riksdagsgruppen röstade för att ansöka om medlemskap. Enigheten kring det historiska beslutet var således stort. Vi har i Finland en tradition av att söka konsensus och samförstånd kring de stora säkerhetspolitiska linjedragningarna.

 

Det lönar sig att upprepa varför vi inom SFP anser att ett Natomedlemskap är viktigt för Finland. Vi vill maximera vår egen säkerhet. Vi vill inte vara ett hot mot någon. Tvärtom ska vi som nation fortsätta att varje dag jobba för fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35