Ukrainahjälpen

13.05.2022 kl. 10:13
Riksdagen har den här veckan i skuggan av utrikes- och säkerhetspolitiken behandlat klart regeringens integrationspolitiska redogörelse gällande hur vi på bästa sätt kan integrera de människor som kommer till Finland, av olika orsaker.

Vissa flyttar till Finland på grund av arbete, andra på grund av kärlek. För tillfället har många kommit för att man flyr undan ett fruktansvärt krig. Det är viktigt att vi tar hand om alla dessa människor och integrerar dem i vårt samhälle oavsett om de tänkt stanna för evigt, eller bara en stund.

 

På Åland bor över 100 olika nationaliteter. De har också kommit till Åland av olika orsaker och har hjälpt och hjälper att bygga det åländska samhället vidare. Vårt samhälle har överlag varit duktiga på integration, men det finns så klart alltid saker som kan förstärkas ytterligare.

 

Rysslands brutala anfallskrig på Ukraina har inneburit att många miljoner människor har behövt fly sina hem. Över 7 miljoner har flytt till andra orter inom Ukraina, medan över 5,5 miljoner människor, alltså lika många som hela Finlands befolkning, flytt till andra länder, också hit till Åland.

 

På Åland finns det människor som använt en betydande del av sin vakna tid sedan kriget med att hjälpa dem som flytt från Ukraina. Det finns många ålänningar som har gjort massor för att hjälpa, som rest till gränsen, som hjälpt med att skaffat fram boenden, som förmedlat arbete och som håller kontakten med de familjer och enskilda som kommit. Alla dessa ålänningar förtjänar en enorm eloge för sina insatser som också bidrar till integrationen i samhället.

 

Ingen vet hur länge de som flytt Ukraina måste vara på flykt. Många vill flytta tillbaka så fort det är möjligt och därför är andelen av flyktingar som stannat i grannlandet Polen så stort. Tyvärr är det ändå omöjligt att säga när det kan bli möjligt att återvända. Kriget visar tyvärr inga tecken på att ta slut och när det väl tar slut måste allt det som bombats sönder och förstörts återbyggas. Eftersom det är omöjligt att förutspå är det viktigt att aktivt jobba med integrationen så att alla finner sin plats i det nya samhället man kommit till. Även om man drömmer om att få flytta tillbaka när det är tryggt, och då kommer göra det, är det då inte bort från någon om man haft det bra, att man på Åland lärt sig svenska, fått gå i skola eller jobbat. Här kan vi alla hjälpa.

 

I nyhetsflödet är det största fokuset ofta på den vapenhjälp som Ukraina fått och får. Den är livsviktig för att Ukraina ska kunna lyckas slå vakt om sin självständighet. På samma sätt hade Finland för 80 år inte lyckats med det utan den vapenhjälp vi då fick utifrån. Men vid sidan av vapenhjälpen är den humanitära hjälpen lika viktig. Det är inte antingen eller, utan det är både och.

 

Ukraina får hjälp också med andra saker som kanske inte syns utåt, exempelvis genom att trygga den digitala infrastrukturen. Vi vet inte hur många utländska datasäkerhetsexperter som finns i landet. De som talar om det, vet inte, och de som vet talar inte. Men vi vet att hjälpen är betydande för att hjälpa till att försvara den civila infrastrukturen i Ukraina mot hackerattacker.

 

Hjälpen till Ukraina som alla bidrar med efter egen förmåga är ytterst betydelsefull. Att hjälpa dem som flytt från Ukraina till Åland är viktigt och att vi tar hand om dem och alla andra som kommer till Åland och Finland. Tack till alla frivilliga som gör dessa viktiga insatser.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30