Ukrainahjälpen

13.05.2022 kl. 10:13
Riksdagen har den här veckan i skuggan av utrikes- och säkerhetspolitiken behandlat klart regeringens integrationspolitiska redogörelse gällande hur vi på bästa sätt kan integrera de människor som kommer till Finland, av olika orsaker.

Vissa flyttar till Finland på grund av arbete, andra på grund av kärlek. För tillfället har många kommit för att man flyr undan ett fruktansvärt krig. Det är viktigt att vi tar hand om alla dessa människor och integrerar dem i vårt samhälle oavsett om de tänkt stanna för evigt, eller bara en stund.

 

På Åland bor över 100 olika nationaliteter. De har också kommit till Åland av olika orsaker och har hjälpt och hjälper att bygga det åländska samhället vidare. Vårt samhälle har överlag varit duktiga på integration, men det finns så klart alltid saker som kan förstärkas ytterligare.

 

Rysslands brutala anfallskrig på Ukraina har inneburit att många miljoner människor har behövt fly sina hem. Över 7 miljoner har flytt till andra orter inom Ukraina, medan över 5,5 miljoner människor, alltså lika många som hela Finlands befolkning, flytt till andra länder, också hit till Åland.

 

På Åland finns det människor som använt en betydande del av sin vakna tid sedan kriget med att hjälpa dem som flytt från Ukraina. Det finns många ålänningar som har gjort massor för att hjälpa, som rest till gränsen, som hjälpt med att skaffat fram boenden, som förmedlat arbete och som håller kontakten med de familjer och enskilda som kommit. Alla dessa ålänningar förtjänar en enorm eloge för sina insatser som också bidrar till integrationen i samhället.

 

Ingen vet hur länge de som flytt Ukraina måste vara på flykt. Många vill flytta tillbaka så fort det är möjligt och därför är andelen av flyktingar som stannat i grannlandet Polen så stort. Tyvärr är det ändå omöjligt att säga när det kan bli möjligt att återvända. Kriget visar tyvärr inga tecken på att ta slut och när det väl tar slut måste allt det som bombats sönder och förstörts återbyggas. Eftersom det är omöjligt att förutspå är det viktigt att aktivt jobba med integrationen så att alla finner sin plats i det nya samhället man kommit till. Även om man drömmer om att få flytta tillbaka när det är tryggt, och då kommer göra det, är det då inte bort från någon om man haft det bra, att man på Åland lärt sig svenska, fått gå i skola eller jobbat. Här kan vi alla hjälpa.

 

I nyhetsflödet är det största fokuset ofta på den vapenhjälp som Ukraina fått och får. Den är livsviktig för att Ukraina ska kunna lyckas slå vakt om sin självständighet. På samma sätt hade Finland för 80 år inte lyckats med det utan den vapenhjälp vi då fick utifrån. Men vid sidan av vapenhjälpen är den humanitära hjälpen lika viktig. Det är inte antingen eller, utan det är både och.

 

Ukraina får hjälp också med andra saker som kanske inte syns utåt, exempelvis genom att trygga den digitala infrastrukturen. Vi vet inte hur många utländska datasäkerhetsexperter som finns i landet. De som talar om det, vet inte, och de som vet talar inte. Men vi vet att hjälpen är betydande för att hjälpa till att försvara den civila infrastrukturen i Ukraina mot hackerattacker.

 

Hjälpen till Ukraina som alla bidrar med efter egen förmåga är ytterst betydelsefull. Att hjälpa dem som flytt från Ukraina till Åland är viktigt och att vi tar hand om dem och alla andra som kommer till Åland och Finland. Tack till alla frivilliga som gör dessa viktiga insatser.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00