Statsrådets redogörelse om säkerhetsläget och Nato-ansökan

17.05.2022 kl. 12:58
Responsdebatt, Gruppanförande 17.5.2022, Eva Biaudet.

Ärade talman,

Som riksdagsledamöter är kanske vår viktigaste uppgift att skapa förutsättningar för fred, att bygga demokrati, skapa tillit och trygghet i vårt samhälle. Och vi bär på ett ansvar som sträcker sig även ut i Norden, i Europa och i världen. Konflikter, våld och krig har alltid ödesdigra konsekvenser även utanför de nationella gränserna. Vår utrikespolitik skall även framöver fokusera på diplomati, samarbete, fredsmedling och till och med krishantering. Tillsammans med EU-länderna kan vi stärka internationellt samarbete och befästa strukturer som främjar demokrati och mänskliga rättigheter.

Men allt detta har inte räckt för att hindra krig i Europa. Rysslands krig i Ukraina bryter mot alla internationella normer. Rysslands bombningar, våld mot civila och soldaters sexuella våld mot kvinnor används systematiskt utan respekt för liv och människovärde. Dessa krigsbrott är helt oacceptabla och måste ta slut. Vår uppgift som riksdagsledamöter är att se till att dylikt aldrig kan ske här eller annanstans i Europa igen. Mot aggression behövs ett tillräckligt försvar som avskräcker från alla ansatser till våldsam konflikt. Det starka finländska försvaret behöver stödas nu av det starkaste möjliga skyddet, i form av Natos försvarsallians.

En bred utskottsbehandling har resulterat i stor enighet och riksdagen uttrycker därmed sitt stöd för regeringens beslut att söka medlemskap i Natos försvarsallians.

Igår meddelade Sveriges statsminister Magdalena Andersson att Sverige kommer att lämna in sin medlemsansökan i försvarsalliansen. SFP välkomnar även hennes uttalande om att man önskar göra det tillsammans med Finland. Två grannländer, två länder som står för fred, demokrati och frihet, tar nu tillsammans ett steg mot Nato-medlemskap och det kommer att stärka säkerheten och stabiliteten i Norden och Baltikum, och hela Östersjöregionen. För att citera den svenska partiledaren Annie Lööf: ”Historien har visat att det är internationellt samarbete som är nyckeln till långsiktig fred och frihet.”

Samarbetet med Sveriges riksdag och regering har varit intensivt och fungerat naturligt på många plan, i olika formella och informella sammanhang. I SFP kommer vi på alla sätt att arbeta för att detta täta samarbete skall fortsätta inom försvars- och säkerhetspolitiken, men även utöver det på andra politikområden.

Ärade talman,

Utskottsbehandlingen har belyst det förändrade säkerhetspolitiska läget från många olika perspektiv. Utrikesutskottet har även i sitt betänkande lyft fram en vision över hur den finländska Nato-profilen kunde se ut. Det är klart att Nato-ansökan lämnas in nu utan förbehåll. Ett medlemskap betyder fullvärdiga plikter och fullvärdiga rättigheter. Samtidigt har till exempel Norge visat att man kan vara en aktiv Nato-medlem och kraftfullt verka för nedrustning och fred på den globala arenan.

SFP förenar sig även här med utrikesutskottets betänkande: ” Det är viktigt att Finland också som Natomedlem fortsätter med en aktiv och föregripande diplomati och en stabilitetsfrämjande utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive krishantering, konfliktförebyggande och fredsmedling.” SFP stöder också det ställningstagandet att ” Utrikesutskottet anser det vara viktigt att också Finland fortsatt spelar en stark roll i kärnvapenkontrollen som medlem av Nato.”

Ett Nato-medlemskap förändrar inte på Ålands särställning som demilitariserat område. Finlands förpliktelse om att åta sig Ålands försvar består.

Ärade talman,

Vägen framåt kan kännas lång. Det är viktigt att riksdagen hålls aktivt informerad om ratificeringsprocessen och om kommande linjedragningar i anslutningsprocessen. Vi hoppas på att den fortsatta processen fortskrider på ett smidigt och effektivt sätt och att fred snart återvänder till Europa. SFP och Svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd till att Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15