NATO-MEDLEMSKAP

16.05.2022 kl. 11:46
Gruppandörandet hållet av gruppens ordförande ledamot Anders Adlercreutz.

Ärade talman, Finland ska alltid optimera sin trygghet. Vi ska fatta beslut som tryggar att vi även i fortsättningen kan stolt säga att vi bor i världens lyckligaste och tryggaste land. Vår högklassiga och demokratisk utbildning har gett oss förutsättningar att som en gemensam front fatta även svåra beslut.

 

Ärade talman, Rysslands brutala och klandervärda attack mot Ukraina har lett till att en betydande majoritet av vårt folk vill i framtiden se Finland som en medlem i Nato. Det säkerhetspolitiska läget har förändrats till följd av kriget.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen stöder beslutet att ansöka om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato. Vi vill försäkra att Finland även i fortsättningen är en framgångssaga. En berättelse om ett uthålligt och rättvist folk.

  

Ärade talman, vi har en stark försvarsmakt. Vi har en stark försvarsvilja. Vi bibehöll värnplikten även då andra alternativ kunde ha varit lockande. Tröskeln för att anfalla Finland är redan idag hög, men tröskeln ska göras ännu högre. Det är precis det som beslutet om medlemskapsansökan handlar om. Att vi optimerar vår säkerhet.

 

Det skydd som artikel fem i Nordatlantiska fördraget innebär gör oss till en del av NATOs gemensamma försvar. Fortfarande förlitar vi oss på en allmän värnplikt, och en stark finländsk försvarsmakt, men i en eventuell kris står vi inte ensamma utan hela försvarsalliansen står med oss. Därför ansöker vi nu om medlemskap.

 

Ärade talman, efter järnridåns fall trodde vi att en ny världsordning skulle komma. Vi ville tro på Rysslands avsikter, vi ville utveckla våra relationer. Den nya världsordningen kom för ett ögonblick – men försvann sedan. Nu är det uppenbart att en järnridå igen reses upp genom Europa. På ena sidan finns en union av demokratiska stater. På andra sidan en diktatur på tillbakagång där en hel generations framtid slängs i sophögen.

 

Vi vill tro på att det i något skede växer upp en ny generation av ryska beslutsfattare som tar avstånd från de brott som begås som bäst och som öppnar dörren för en riktig och ärlig dialog med sina grannar. Precis som vi behöver ett pålitligt Ryssland så behöver Ryssland sina grannar. Isolering leder inte till något gott. Finland är en god granne, vi hotar ingen. Finland som en del av Nato är samma Finland som idag. Som Nato-medlem vänder vi inte ryggen till folket i Ryssland. Och vi hoppas att Ryssland inte vänder ryggen till framtiden.

 

Vi nordiska länder är starka demokratier och rättsstater. Vi behövs i Nato. Ett Norden där alla länder är medlemmar av samma allians är mer livskraftigt, mer tryggt. Ett Nato-medlemskap öppnar dörren för ett ännu tätare nordiskt samarbete. Finland ska söka samarbete bland de länder som delar vår värdegrund. Det är så vi bygger en framtid med demokrati, en fungerande rättsstat och med fred.

 

Ett försvar är aldrig enbart ett militärt försvar. Därför är det speciellt viktigt att man i en kris försvarar samhället som helhet. Att man försvarar rättsstaten, internationella avtal, jämlikhet, demokrati, mänskliga rättigheter. De är inte till salu i goda tider, men inte heller i dåliga.

 

För SFP är ett Nato-inträdet inte dramatiskt. Vi har efterlyst en debatt om NATO sedan 90-talet. Det arbete som gjorts hittills möjliggör en snabb medlemsprocess. På försvarsministeriet har man gjort ett gediget arbete för att stärka vårt försvar – ofta pådrivet av en SFP-minister. Det arbetet visar sig idag vara guld värt. 

 

Ärade talman, SFP och svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd till republikens president och regeringen, och stöder beslutet att Finland ansöker om medlemskap i NATO och att vi fortsätter vårt aktiva och målmedvetna arbete för fred och demokrati.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00