SFP:s långsiktiga mål om medlemskap är på väg att förverkligas

16.05.2022 kl. 11:11
Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott flaggade igår för ett finländskt medlemskap i Nato. I dag diskuteras Natomedlemskapet i riksdagen, debatten inleddes med gruppanföranden.

-Natomedlemskapet tryggar det att vi också framöver stolt kan säga att vi bor i världens lyckligaste och tryggaste land, konstaterade svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i sitt gruppanförande.
 
Det skydd som artikel fem i Nordatlantiska fördraget innebär gör oss till en del av Natos gemensamma försvar. Finland kommer fortfarande att förlita sig på en allmän värnplikt, och en stark försvarsmakt men Natomedlemskapet innebär att vi i en kris inte står ensamma.
 
-Tröskeln för att anfalla Finland är redan idag hög, men tröskeln ska göras ännu högre. Det är precis det som beslutet om medlemskapsansökan handlar om. Att vi optimerar vår säkerhet, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz understryker att ett medlemskap stärker det nordiska samarbetet. Beslutet är inte riktat mot någon, utan att det görs för att stärka vår säkerhet. 

-Finland som en del av Nato är samma Finland som idag. Vi vänder inte ryggen till folket i Ryssland och vi hoppas att Ryssland inte vänder ryggen till framtiden, säger Adlercreutz.
 
-I något skede växer en ny generation ryska beslutsfattare upp. Jag hoppas de tar avstånd från de brott som begås som bäst och öppnar dörren för en riktig och ärlig dialog med sina grannar. Precis som vi behöver ett pålitligt Ryssland så behöver Ryssland också sina grannar. Isolering leder aldrig till något gott, tillägger Adlercreutz.
 
Den finska processen har varit effektiv och baserat sig på en noggrann analys av det säkerhetspolitiska läget. Adlercreutz hoppas att statsledningen för en medlemsansökan i mål snarast möjligt.
 
-På försvarsministeriet har man under flera årtionden gjort ett gediget arbete för att stärka vårt försvar – ofta pådrivet av en SFP-minister. Det arbetet möjliggör nu en snabb medlemsprocess, konstaterar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00