SFP:s långsiktiga mål om medlemskap är på väg att förverkligas

16.05.2022 kl. 11:11
Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott flaggade igår för ett finländskt medlemskap i Nato. I dag diskuteras Natomedlemskapet i riksdagen, debatten inleddes med gruppanföranden.

-Natomedlemskapet tryggar det att vi också framöver stolt kan säga att vi bor i världens lyckligaste och tryggaste land, konstaterade svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i sitt gruppanförande.
 
Det skydd som artikel fem i Nordatlantiska fördraget innebär gör oss till en del av Natos gemensamma försvar. Finland kommer fortfarande att förlita sig på en allmän värnplikt, och en stark försvarsmakt men Natomedlemskapet innebär att vi i en kris inte står ensamma.
 
-Tröskeln för att anfalla Finland är redan idag hög, men tröskeln ska göras ännu högre. Det är precis det som beslutet om medlemskapsansökan handlar om. Att vi optimerar vår säkerhet, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz understryker att ett medlemskap stärker det nordiska samarbetet. Beslutet är inte riktat mot någon, utan att det görs för att stärka vår säkerhet. 

-Finland som en del av Nato är samma Finland som idag. Vi vänder inte ryggen till folket i Ryssland och vi hoppas att Ryssland inte vänder ryggen till framtiden, säger Adlercreutz.
 
-I något skede växer en ny generation ryska beslutsfattare upp. Jag hoppas de tar avstånd från de brott som begås som bäst och öppnar dörren för en riktig och ärlig dialog med sina grannar. Precis som vi behöver ett pålitligt Ryssland så behöver Ryssland också sina grannar. Isolering leder aldrig till något gott, tillägger Adlercreutz.
 
Den finska processen har varit effektiv och baserat sig på en noggrann analys av det säkerhetspolitiska läget. Adlercreutz hoppas att statsledningen för en medlemsansökan i mål snarast möjligt.
 
-På försvarsministeriet har man under flera årtionden gjort ett gediget arbete för att stärka vårt försvar – ofta pådrivet av en SFP-minister. Det arbetet möjliggör nu en snabb medlemsprocess, konstaterar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00