Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

11.05.2022 kl. 15:00
Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström

Ärade talman, att integreras i ett främmande samhälle, att bli en del av det, är något som nu är vardag för tusentals ukrainska flyktingar här i Finland. Att fly ett krig och lämna sitt bekanta liv bakom sig för att börja om i ett nytt land är något som ingen borde behöva uppleva i dagens värld. Finland stöder och ger skydd åt det ukrainska folket, både nu när kriget pågår och då när det kommer en tid att Ukraina igen är ett tryggt land att bo i. Vi hjälper de ukrainare som kommit till Finland att skapa en ny vardag i Finland, att integreras för den tid de väljer att stanna här.

 

Tack också till alla de frivilliga runt om i landet som på väldigt många olika sätt hjälper dem som är på flykt och är i nöd. Era insatser är fantastiska och gör stor skillnad. Vi kan alla bidra på olika sätt och det är just det som gör vårt samhälle så starkt.

 

Ärade talman, det är inte enbart de som flyr ett krig som vill hitta sin plats i sitt nya hemland. De som idag vistas i Finland har väldigt varierande bakgrund. Vissa kommer för studier, vissa för arbete, en del för kärlek. Däremot är servicen som de får beroende av grunden för invandringen. I många fall är detta befogat men inte i alla. Behoven är olika för olika individer och det ska också lösningarna vara. Därför är det viktigt att öka på flexibilitet i systemet. Det är fint att vägledning och rådgivning nu föreslås göras permanenta oberoende av anledningen för ankomsten till Finland.

 

Så som förvaltningsutskottet påpekar, är det skäl att i det fortsatta arbetet ännu mera satsa på konkreta handlingsplaner och tydlig arbetsfördelning. Idag är det flera instanser som har ansvar för olika skeden i integrationsprocessen och det finns tydligt behov att inkludera även arbetsgivare bättre med i processerna. Det är väsentligt att kontinuiteten i integrationsarbetet tryggas.

Ofta är integration i ett samhälle lättare om man talar landets språk eller om man har en arbetsplats. Att få jobba så snabbt som möjligt borde vara en naturlig del av integrationen. Fokus bör också sättas tydligare på att kartlägga de invandrares kunskaper som inte ännu har en arbetsplats, och aktivt hjälpa dem komma i kontakt med arbetsgivare. Lika viktigt är det att konstant på olika sätt och olika nivåer motarbeta rasism som i praktiken utgör ett stort hinder för lyckad integration.

 

Vi är väldigt medvetna om hur utmanande det kan vara att lära sig tala ett främmande språk, men det är viktigt att integrationen kan ske via att man lär sig finska eller svenska, i landets svenskspråkiga orter. Det finns mycket efterfrågan för arbetskraft i de svenskspråkiga regionerna i Finland. Därför är det speciellt viktigt att på kommunal nivå göra konkreta åtgärder för att främja också den svenska integrationen.

 

Kommunerna och frivilligorganisationerna har en stor roll för att skapa delaktighet och särskilt viktig är det för barnfamiljernas vardag. Det sociala stödet är starkt under skolåret men sommarpausen är lång och många familjer blir då lätt ensamma. Det är nödvändigt att kommunerna satsar på barnens och ungas välmående och delaktighet även semestertider. Gällande de ukrainska barnen har regeringen förbundit sig till att ersätta kostnaderna för den service, ett viktigt beslut för att skapa trygghet i en osäker värld.

 

Ärade talman, lyckad integration kan bestå också av väldigt enkla saker. För en individ som inte känner till det finska samhället eller vilka möjligheter eller förpliktelser det finns här, kan det vara avgörande att man får tala med en vänlig människa, att man hittar information på klarspråk, att det finns ett telefonnummer där man ger service på till exempel på engelska. Samhället ska signalera att även personer med invandrarbakgrund är välkomna med. Lättillgänglig service och hjälp är centrala inte enbart för integration utan också för att vi kan skydda dem som är i Finland. Det är ett kallt faktum att vi har i Finland män och kvinnor, barn och unga som är offer för modernt slaveri. Polisens enhet för bekämpning av människohandel, en relativt nygrundad enhet, ska ha tillräckliga resurser och bli bestående för att kunna både hjälpa offren och ställa utnyttjarna inför rätta. Kommunernas och välfärdsområdenas anställda ska skolas i att bättre känna igen tecken på människohandel och det ska finnas konkret ansvarsfördelning mellan olika myndigheter för att bekämpa detta fenomen.

 

Ärade talman, många gånger har det här i riksdagen konstaterats att det ekonomiska läget är utmanande flera år framöver. I dessa tider ska vi kritiskt överväga vilka är statens och den offentliga sektorns centrala uppgifter och se till att trygga dem. SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att fungerande integrationsservice är en central del av vårt välfärdssamhälle.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00