Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

11.05.2022 kl. 15:00
Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström

Ärade talman, att integreras i ett främmande samhälle, att bli en del av det, är något som nu är vardag för tusentals ukrainska flyktingar här i Finland. Att fly ett krig och lämna sitt bekanta liv bakom sig för att börja om i ett nytt land är något som ingen borde behöva uppleva i dagens värld. Finland stöder och ger skydd åt det ukrainska folket, både nu när kriget pågår och då när det kommer en tid att Ukraina igen är ett tryggt land att bo i. Vi hjälper de ukrainare som kommit till Finland att skapa en ny vardag i Finland, att integreras för den tid de väljer att stanna här.

 

Tack också till alla de frivilliga runt om i landet som på väldigt många olika sätt hjälper dem som är på flykt och är i nöd. Era insatser är fantastiska och gör stor skillnad. Vi kan alla bidra på olika sätt och det är just det som gör vårt samhälle så starkt.

 

Ärade talman, det är inte enbart de som flyr ett krig som vill hitta sin plats i sitt nya hemland. De som idag vistas i Finland har väldigt varierande bakgrund. Vissa kommer för studier, vissa för arbete, en del för kärlek. Däremot är servicen som de får beroende av grunden för invandringen. I många fall är detta befogat men inte i alla. Behoven är olika för olika individer och det ska också lösningarna vara. Därför är det viktigt att öka på flexibilitet i systemet. Det är fint att vägledning och rådgivning nu föreslås göras permanenta oberoende av anledningen för ankomsten till Finland.

 

Så som förvaltningsutskottet påpekar, är det skäl att i det fortsatta arbetet ännu mera satsa på konkreta handlingsplaner och tydlig arbetsfördelning. Idag är det flera instanser som har ansvar för olika skeden i integrationsprocessen och det finns tydligt behov att inkludera även arbetsgivare bättre med i processerna. Det är väsentligt att kontinuiteten i integrationsarbetet tryggas.

Ofta är integration i ett samhälle lättare om man talar landets språk eller om man har en arbetsplats. Att få jobba så snabbt som möjligt borde vara en naturlig del av integrationen. Fokus bör också sättas tydligare på att kartlägga de invandrares kunskaper som inte ännu har en arbetsplats, och aktivt hjälpa dem komma i kontakt med arbetsgivare. Lika viktigt är det att konstant på olika sätt och olika nivåer motarbeta rasism som i praktiken utgör ett stort hinder för lyckad integration.

 

Vi är väldigt medvetna om hur utmanande det kan vara att lära sig tala ett främmande språk, men det är viktigt att integrationen kan ske via att man lär sig finska eller svenska, i landets svenskspråkiga orter. Det finns mycket efterfrågan för arbetskraft i de svenskspråkiga regionerna i Finland. Därför är det speciellt viktigt att på kommunal nivå göra konkreta åtgärder för att främja också den svenska integrationen.

 

Kommunerna och frivilligorganisationerna har en stor roll för att skapa delaktighet och särskilt viktig är det för barnfamiljernas vardag. Det sociala stödet är starkt under skolåret men sommarpausen är lång och många familjer blir då lätt ensamma. Det är nödvändigt att kommunerna satsar på barnens och ungas välmående och delaktighet även semestertider. Gällande de ukrainska barnen har regeringen förbundit sig till att ersätta kostnaderna för den service, ett viktigt beslut för att skapa trygghet i en osäker värld.

 

Ärade talman, lyckad integration kan bestå också av väldigt enkla saker. För en individ som inte känner till det finska samhället eller vilka möjligheter eller förpliktelser det finns här, kan det vara avgörande att man får tala med en vänlig människa, att man hittar information på klarspråk, att det finns ett telefonnummer där man ger service på till exempel på engelska. Samhället ska signalera att även personer med invandrarbakgrund är välkomna med. Lättillgänglig service och hjälp är centrala inte enbart för integration utan också för att vi kan skydda dem som är i Finland. Det är ett kallt faktum att vi har i Finland män och kvinnor, barn och unga som är offer för modernt slaveri. Polisens enhet för bekämpning av människohandel, en relativt nygrundad enhet, ska ha tillräckliga resurser och bli bestående för att kunna både hjälpa offren och ställa utnyttjarna inför rätta. Kommunernas och välfärdsområdenas anställda ska skolas i att bättre känna igen tecken på människohandel och det ska finnas konkret ansvarsfördelning mellan olika myndigheter för att bekämpa detta fenomen.

 

Ärade talman, många gånger har det här i riksdagen konstaterats att det ekonomiska läget är utmanande flera år framöver. I dessa tider ska vi kritiskt överväga vilka är statens och den offentliga sektorns centrala uppgifter och se till att trygga dem. SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att fungerande integrationsservice är en central del av vårt välfärdssamhälle.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15