Välfärdsområdena behöver tillräcklig och rättvis finansiering

10.05.2022 kl. 17:05
Idag debatterade riksdagen regeringens förslag till finansieringslagstiftningen i anslutning till social- och hälsovårdsreformen

Veronica Rehn-Kivi, medlem i social- och hälsovårdsutskottet och fullmäktigeledamot i Västra Nylands välfärdsområde deltog i debatten. I förslaget ingår de justeringar som ska göras i finansieringen från och med 2023 och som förutsätts i lagstiftningen.

Den förra regeringens finansieringsmodell skulle ha varit ett dråpslag för bland annat Nyland och de flesta kommunerna i landskapet. Den här modellen är inte heller på något sätt optimal, men innehåller ändå utjämningar som i vårdreformens förverkligande inte ändrar på finansieringen av vården i högre grad, säger Rehn-Kivi.

I lagförslaget ligger behovsfaktorer som grund för uträknandet av finansieringen för respektive välfärdsområde, vars antal i framtiden skall utvidgas. Faktorn för universitetssjukhus är inte inkluderad i det här skedet av lagförslaget, utan beredningen av en sådan proposition fortsätter.

Det är viktigt att kunna rikta den områdesspecifika finansieringen enligt de verkliga förhållandena i området och enligt servicebehovet. Universitetssjukhusens verksamhet och forskning är viktig för att garantera en högklassig vård och måste garanteras en långsiktig finansiering med direkta budgetanslag, inte via välfärdsområdena, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30