Dags för Nato-medlemskap

07.05.2022 kl. 05:39
Finlands och Europas säkerhetspolitiska läge har under de senaste månaderna förändrats väldigt snabbt och på ett mycket grundläggande sätt på grund av Rysslands brutala krig mot Ukraina.

Putins invasion av Ukraina har resulterat i ett mera enigt Ukraina än någonsin, ett mera enigt EU än på årtionden och en historisk förändring i folkets inställning till ett eventuellt Nato-medlemskap i såväl Finland som Sverige.

Vi har nu en aldrig tidigare skådad öppen debatt och diskussion i landets riksdag och i samtliga riksdagspartier om huruvida Finland ska ansöka om att bli medlem i försvarsalliansen Nato.

I SFP har vi länge efterfrågat en samhällelig Natodebatt. En klar majoritet av finländarna stöder ett finskt Natomedlemskap. Det bekräftar flera gallupmätningar. Samtidigt är trenden gällande folkopinionen i Sverige också den samma.

Regeringens aktualitetsredogörelse slår fast att den viktigaste effekten av ett Natomedlemskap vore att Finland som fullvärdig medlem skulle få säkerhetsgarantier inom ramarna för Natos gemensamma försvar och artikel fem. Det här innebär också att ett Natomedlemskap för Finland skulle ge det tryggaste skyddet.

Senast i torsdags sammanträdde samtliga i riksdagen invalda partiers ordföranden och riksdagens talmän under presidentens ledning för att diskutera den pågående redogörelseprocessen och de följande stegen i den. Presidenten har sagt att han kommer att berätta sin ståndpunkt om ett eventuellt finländskt Natomedlemskap senast den 12 maj.


Fulla säkerhetsgarantier kan enbart fås genom medlemskap. Det finns inget annat alternativ till så här omfattande säkerhetsgarantier. Ett gemensamt EU-försvar är inte en realistisk lösning, då majoriteten av EU-länderna förlitar sig på Nato som försvarsallians.

För mig och SFP är det uppenbart att en process där Finland och Sverige sida vid sida ansöker om medlemskap, skulle vara det bästa med tanke på hela Östersjöregionens och Nordens säkerhetspolitiska situation. Det stärker även Nordens roll inom Nato.

Under vårvintern har jag i många olika sammanhang diskuterat frågan med kolleger från Sverige. För en dryg vecka sedan var min goda vän och partiordförandekollega från Centerpartiet i Sverige, Annie Lööf, på besök i Helsingfors. Vår gemensamma uppfattning om att det skulle vara klokt att Sverige och Finland söker om Natomedlemskap sida vid sida förstärkes då ytterligare.

I konstruktiva debatter måste vi kunna diskutera frågor ur olika perspektiv. Jag vet till exempel att frågan om kärnvapen oroar en del, likaså Natobaser på finländsk mark och i hurudana militära operationer Finland skulle delta.

Sanningen är ändå att ett medlemskap i Nato varken tvingar Finland att ta emot kärnvapen eller Natobaser, om vi inte själva samtycker till det. Natos militära operationer har Finland, som väl känt, deltagit i redan tidigare. Även framöver kommer vi ändå att alltid skilt fatta beslut om eventuellt deltagande i operationer. Ingen beväring kommer att skickas till fronten i ett annat Natoland vid en eventuell krissituation.

Inom SFP har Natodebatten förts sedan början av 1990-talet, kanske redan tidigare, så vi har vridit och vänt på alla argument i tiotals år. Tydligaste ställningstagandet är ändå från partidagen 2016 då vi tydligt tog ställning för ett finländskt Nato-medlemskap. Finland behöver sitta vid de bord där frågor om vårt lands och Europas säkerhet avgörs, inte bara som observatör utan som fullvärdig medlem.

Jag vill vara tydlig. Vi ska inte gå med i försvarsalliansen Nato för att vara ett hot mot någon. Vi ska gå med för att trygga bästa möjliga skydd för vårt eget land och vår egen befolkning på lång sikt.

Det ska vara så oattraktivt som möjligt för någon att ens tänka tanken att gå till militärt angrepp mot vårt land. Därför är det nu dags att ansöka om medlemskap i Nato.

Vi måste även förbereda oss för alla tänkbara scenarier som det nya säkerhetspolitiska läget för med sig. Särskilt risken för hybridpåverkan har ökat. Det här har behandlats omfattande i statsrådets aktualitetsredogörelse gällande ändringen i säkerhetsomgivningen. Med anledning av detta och på basen av de diskussioner som ministerierna har fört sinsemellan har regeringen ansett att det behövs en snabb uppdatering av beredskapslagen. Det här har förberetts på justitieministeriet och den här veckan presenterade jag regeringens förslag till riksdagen. Helt centralt är att det nu föreslås en ny definition av undantagsförhållanden som är avsedd särskilt för allvarliga situationer med hybridhot. Samtidigt är min förhoppning naturligtvis att vi aldrig ska behöva tillämpa den i praktiken.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00