Nytt företagssaneringsförfarande stöder både företagaren och gäldenären

04.05.2022 kl. 14:44
Riksdagen har idag godkänt flera lagändringar för att underlätta tillgången till skuldsanering och företagssanering.

Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), som även är vice ordförande i riksdagens lagutskott, är nöjd med att en av åtgärderna av regeringens paket för att bekämpa överskuldsättning nu konkretiseras.  

– Målet med de här förändringarna är att främja sanering av företagsverksamhet i ett tillräckligt tidigt skede och att förbättra skuldsaneringen och dess omfattning i enlighet med regeringsprogrammet, säger Bergqvist.

Vid sidan om normal företagssanering grundas nu ett nytt saneringsförfarande i ett tidigt skede, som gäldenären kan ansöka om innan det är fråga om insolvens. Det blir även möjligt för styrelsen i ett aktiebolag eller andelslag att fatta beslut om att ansöka om företagssanering. 

– Oftast tar man alltför sent tag i ekonomiska svårigheter och behov av att sanera affärsverksamheten. Det är mycket välkommet att förfarandet ska bli snabbare och smidigare och att också små och medelstora företags möjligheter till sanering förbättras, säger Bergqvist. 

Även skuldsaneringsförfarandet görs smidigare. Ändringarna gör det lättare för företagare som hamnat i en ekonomiskt svår situation att få skuldsanering och komma igång igen. 

– De senaste åren har bevisat att snabba förändringar och yttre omständigheter kan försätta företagare i väldigt besvärliga situationer. Det ligger i allas intresse att bibehålla fungerande företag och det mervärde och arbetsplatser som företagen genererar. Den här lagen stöder företagen i att snabbare komma på fötter igen och få en nystart, säger Bergqvist.

Lagutskottet konstaterade i sitt betänkande att regeringens proposition är en genomtänkt och balanserad helhet som förbättrar ställningen inte bara för dem som är skuldsatta i näringsverksamhet utan också för andra gäldenärer, och att ändringarna inte heller är oskäliga för borgenärerna. Lagutskottet anser att det är viktigt att följa med hur reformen fungerar och hur den kommer att förverkligas i praktiken.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15