Likabehandling och samma rättigheter måste tryggas för alla i vårt samhälle

04.05.2022 kl. 17:42
Idag förde riksdagen remissdebatt om Diskrimineringsombudsmannens berättelse för år 2022 där Svenska riksdagsgruppens riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi deltog i debatten.

På basis av statistiken i Diskrimineringsombudsmannens berättelse kan man tyvärr konstatera att diskrimineringen fortfarande finns djupt i det finländska samhällets strukturer. Funktionshinder är den största diskrimineringsgrunden utgående från antalet kontakter med Diskrimineringsombudsmannen, hela 806 stycken fall mellan 2018 och 2021.
 
– I ett rättvist och tolerant samhälle ska inte personliga faktorer, såsom modersmål, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller etniskt ursprung, kunna påverka individens möjligheter att få utbildning, arbete eller tjänster av olika slag. Att alla kan delta på lika grunder är en av grundpelarna för ett rättvist och jämlikt samhälle, konstaterar Rehn-Kivi.

Just nu sker det många samhälleliga förändringar, som genomförandet av social-och hälsovårdsreformen, som påverkar personer med funktionsnedsättning och som förhoppningsvis förbättrar deras ställning och delaktighet.
 
– Det är många av oss riksdagsledamöter som också sitter i fullmäktige eller i styrelsen i vårt välfärdsområde och gör långtgående linjedragningar om de kommande tjänsterna och deras kvalitet. Jag hoppas att vi i vårdreformens anda och som en självklarhet utgår från jämlikhet och likabehandling, då vi utarbetar strategierna för våra välfärdsområden, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00