Nylands brigad spelar en viktig roll för säkerheten i Östersjöområdet

23.04.2022 kl. 17:11
Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, lyfte på SFP:s partifullmäktigemöte den 23 april 2022 upp Östersjöområdets strategiska betydelse och vikten av det nordiska och finsk-svenska försvarssamarbetet, liksom de möjligheter det skapar för Nylands brigad. 

– Det ändrade säkerhetspolitiska läget understryker Östersjöområdets strategiska betydelse. Det är viktigt att nu öka säkerheten i våra närområden och Finland ska ta en aktiv roll i det arbetet. Som det konstateras i regeringens aktualitetsredogörelse, skulle ett Nato-medlemskap höja tröskeln för att använda militära maktmedel i området och skulle på så sätt bidra till regionens säkerhet, konstaterar Blomqvist. 

– Min åsikt är att vi nu bör ansöka om medlemskap i Nato. Även som Nato-medlemmar skulle det nordiska försvarssamarbetet och framförallt det nära samarbetet med Sverige fortsätta att vara en viktig del i vårt säkerhetsarbete och något vi ska satsa på. I de här oroliga tiderna är vårt nordiska samarbete och våra nordiska värderingar oerhört viktiga. Om både Finland och Sverige nu går med i Nato skulle det ge goda möjligheter att ytterligare vidareutveckla både det finsk-svenska och det nordiska försvarssamarbetet, framhåller Blomqvist.

I regeringens redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön konstateras också att det förändrade säkerhetsläget framhäver vikten av försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige i syfte att stärka båda ländernas försvar och garantera säkerheten i Östersjöområdet. 

– Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige har målmedvetet stärkts under de senaste åren. Det här är mycket positivt och skapar även goda möjligheter för Nylands brigad, säger Blomqvist. Inom Östersjöområdet är amfibieförmågan mycket viktig och samarbetet mellan Nylands brigad och svenska Amfibieregementet är väletablerat och aktivt. Man har ordnat gemensamma övningar redan under en lång tid och man har lärt känna varandra. Det här ger en bra grund för ett fortsatt och fördjupat samarbete som kan gynna Nylands brigads framtid och attraktionskraft på många sätt. Det är också ett samarbete som stärker säkerheten i Östersjöregionen, konstaterar Blomqvist. 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15