Högskolornas antagningssystem måste bli jämlikare

01.05.2022 kl. 17:07

 

Idag firar vi valborg, en helg som traditionellt är studerandes stora fest. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson oroar sig för den ökande press som de unga känner och vill därför se ett jämlikare antagningssystem till högskolorna. Systemet med förstagångskvoter och studentexamens poängsättning för antagning till universiteten borde ses över.

– Våra unga upplever en allt större press att redan i tidig ålder veta vad de vill göra i framtiden. Poängsystemet från gymnasiet, där vissa ämnen får högre poäng i högskolornas antagningssystem har gjort att eleverna redan under första året av gymnasiet borde veta vilka kurser de ska välja för att sedan kunna skriva vissa ämnen i studenten. För en 15-16-åring är det här väldigt mycket begärt. Vi ser nu att antalet elever som väljer att skriva exempelvis språk i studentexamen har minskat. Samtidigt har vi ett system med kvoter för förstagångssökanden som leder till att unga inte vågar ta emot en studieplats, om de inte är helt säkra på att det är just den banan de vill välja, säger Anna-Maja Henriksson

Regeringen har satt som målsättning att hälften av unga ska ha en högskoleutbildning år 2030. 

– Det är bra att universiteten nu beslutat att de ska se över poängmodellen nästa år. Jag efterfrågar ett mera fungerande poängssystem där poängen fördelas mera jämlikt. Även i framtidens Finland behövs kunskaper inom många olika områden, säger Anna-Maja Henriksson

– Vi borde också försnabba övergångsskedet mellan andra stadiet och tredje stadiet. Kvoten för förstagångsstuderanden verkar inte ha gett det önskade resultatet och därför borde systemet med förstagångskvoter ses över, säger Anna-Maja Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15