Högskolornas antagningssystem måste bli jämlikare

01.05.2022 kl. 17:07

 

Idag firar vi valborg, en helg som traditionellt är studerandes stora fest. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson oroar sig för den ökande press som de unga känner och vill därför se ett jämlikare antagningssystem till högskolorna. Systemet med förstagångskvoter och studentexamens poängsättning för antagning till universiteten borde ses över.

– Våra unga upplever en allt större press att redan i tidig ålder veta vad de vill göra i framtiden. Poängsystemet från gymnasiet, där vissa ämnen får högre poäng i högskolornas antagningssystem har gjort att eleverna redan under första året av gymnasiet borde veta vilka kurser de ska välja för att sedan kunna skriva vissa ämnen i studenten. För en 15-16-åring är det här väldigt mycket begärt. Vi ser nu att antalet elever som väljer att skriva exempelvis språk i studentexamen har minskat. Samtidigt har vi ett system med kvoter för förstagångssökanden som leder till att unga inte vågar ta emot en studieplats, om de inte är helt säkra på att det är just den banan de vill välja, säger Anna-Maja Henriksson

Regeringen har satt som målsättning att hälften av unga ska ha en högskoleutbildning år 2030. 

– Det är bra att universiteten nu beslutat att de ska se över poängmodellen nästa år. Jag efterfrågar ett mera fungerande poängssystem där poängen fördelas mera jämlikt. Även i framtidens Finland behövs kunskaper inom många olika områden, säger Anna-Maja Henriksson

– Vi borde också försnabba övergångsskedet mellan andra stadiet och tredje stadiet. Kvoten för förstagångsstuderanden verkar inte ha gett det önskade resultatet och därför borde systemet med förstagångskvoter ses över, säger Anna-Maja Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00