Ett år i återblick

31.12.2021 kl. 09:50
Året 2021 lider mot sitt slut. Alltsedan pandemin började har det många gånger sagts att vi lever i exceptionella tider, och det är kanske något av en klyscha att säga att det gångna året varit speciellt, men icke desto mindre är det sant

Även bortsett från pandemin har året varit händelserikt. Under år 2021 har Finland fungerat som ordförande för Nordiska ministerrådet. Under ordförandeskapet har vi arbetat för att förverkliga den nordiska visionen, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

 

Men inte heller det nordiska samarbetet har undgått att präglas av pandemin. Under det gångna året har fokus legat på att ta lärdom av pandemin: bland annat har man inlett arbetet för att stärka det nordiska samarbetet under kristider, inklusive samarbetet kring försörjningsberedskap. Det här utvecklingsarbetet fortsätter det kommande året.

 

Också på jämställdhetsfronten har vi nått framsteg. Bland annat den länge efterlängtade familjeledighetsreformen blev klar i år. Den utgår ifrån att ledigheten fördelas jämlikt mellan föräldrarna. Ur jämställdhetsperspektiv är det här centralt. Flera av våra jämställdhetsutmaningar, såsom skillnader i löner och karriärsutveckling, samt ojämlik fördelning av omsorgs- och hushållsarbete, har en koppling till hur ansvaret mellan föräldrarna fördelas redan i början av föräldraskapet.

 

Jämställdhetsarbetet fortsätter. Nästa år kommer vi bland annat att färdigställa regeringens jämställdhetsredogörelse, ge ett förslag om ökad lönetransparens för att kunna åtgärda lönediskriminering, samt fortsätta föra rundabordsdiskussioner med olika aktörer om hur vi kan motverka sexuella trakasserier.

 

År 2021 var även året då social- och hälsovårdsreformen blev klar och godkändes av riksdagen. Efter år – eller rentav årtionden – av försök och förberedelser är en av de största reformerna i vårt lands historia nu på gång. Lagstiftningen är klar, men det kommande året gäller det att få allt att fungera i praktiken. Därför är också välfärdsområdesvalet i januari mycket viktigt. Då har vi alla, genom att utnyttja vår rösträtt, möjlighet att påverka hur reformen förverkligas i vår region.

 

Mycket har alltså hänt under det gångna året. Men trots allt förblir 2021 ytterligare ett år präglat av coronapandemin. Under de två senaste åren har vi fått märka hur föränderligt livet under en pandemi kan vara; hoppfullhet har växlat med misströstan beroende på hur smittspridningen sjunkit eller stigit. Tyvärr avslutas året med att antalet smittade igen ökar och att restriktioner återinförs. Pandemin håller oss i sitt grepp och den tuffa tiden är inte ännu över. Samtidigt är vi ändå i en bättre situation än tidigare, framförallt tack vare att många nu är vaccinerade. Det är viktigt att vi fortsätter förbättra vaccinationskapaciteten så att alla som vill i snabb takt kan få den tredje dosen, och att så många som möjligt låter vaccinera sig så att vaccinationsgraden fortsätter att öka. Tillförsikten om att vi är bättre förberedda ska vi ta med oss in i det nya året. Jag önskar alla läsare ett gott nytt år!

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00