Ett år i återblick

31.12.2021 kl. 09:50
Året 2021 lider mot sitt slut. Alltsedan pandemin började har det många gånger sagts att vi lever i exceptionella tider, och det är kanske något av en klyscha att säga att det gångna året varit speciellt, men icke desto mindre är det sant

Även bortsett från pandemin har året varit händelserikt. Under år 2021 har Finland fungerat som ordförande för Nordiska ministerrådet. Under ordförandeskapet har vi arbetat för att förverkliga den nordiska visionen, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

 

Men inte heller det nordiska samarbetet har undgått att präglas av pandemin. Under det gångna året har fokus legat på att ta lärdom av pandemin: bland annat har man inlett arbetet för att stärka det nordiska samarbetet under kristider, inklusive samarbetet kring försörjningsberedskap. Det här utvecklingsarbetet fortsätter det kommande året.

 

Också på jämställdhetsfronten har vi nått framsteg. Bland annat den länge efterlängtade familjeledighetsreformen blev klar i år. Den utgår ifrån att ledigheten fördelas jämlikt mellan föräldrarna. Ur jämställdhetsperspektiv är det här centralt. Flera av våra jämställdhetsutmaningar, såsom skillnader i löner och karriärsutveckling, samt ojämlik fördelning av omsorgs- och hushållsarbete, har en koppling till hur ansvaret mellan föräldrarna fördelas redan i början av föräldraskapet.

 

Jämställdhetsarbetet fortsätter. Nästa år kommer vi bland annat att färdigställa regeringens jämställdhetsredogörelse, ge ett förslag om ökad lönetransparens för att kunna åtgärda lönediskriminering, samt fortsätta föra rundabordsdiskussioner med olika aktörer om hur vi kan motverka sexuella trakasserier.

 

År 2021 var även året då social- och hälsovårdsreformen blev klar och godkändes av riksdagen. Efter år – eller rentav årtionden – av försök och förberedelser är en av de största reformerna i vårt lands historia nu på gång. Lagstiftningen är klar, men det kommande året gäller det att få allt att fungera i praktiken. Därför är också välfärdsområdesvalet i januari mycket viktigt. Då har vi alla, genom att utnyttja vår rösträtt, möjlighet att påverka hur reformen förverkligas i vår region.

 

Mycket har alltså hänt under det gångna året. Men trots allt förblir 2021 ytterligare ett år präglat av coronapandemin. Under de två senaste åren har vi fått märka hur föränderligt livet under en pandemi kan vara; hoppfullhet har växlat med misströstan beroende på hur smittspridningen sjunkit eller stigit. Tyvärr avslutas året med att antalet smittade igen ökar och att restriktioner återinförs. Pandemin håller oss i sitt grepp och den tuffa tiden är inte ännu över. Samtidigt är vi ändå i en bättre situation än tidigare, framförallt tack vare att många nu är vaccinerade. Det är viktigt att vi fortsätter förbättra vaccinationskapaciteten så att alla som vill i snabb takt kan få den tredje dosen, och att så många som möjligt låter vaccinera sig så att vaccinationsgraden fortsätter att öka. Tillförsikten om att vi är bättre förberedda ska vi ta med oss in i det nya året. Jag önskar alla läsare ett gott nytt år!

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15