Ett år i återblick

31.12.2021 kl. 09:50
Året 2021 lider mot sitt slut. Alltsedan pandemin började har det många gånger sagts att vi lever i exceptionella tider, och det är kanske något av en klyscha att säga att det gångna året varit speciellt, men icke desto mindre är det sant

Även bortsett från pandemin har året varit händelserikt. Under år 2021 har Finland fungerat som ordförande för Nordiska ministerrådet. Under ordförandeskapet har vi arbetat för att förverkliga den nordiska visionen, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

 

Men inte heller det nordiska samarbetet har undgått att präglas av pandemin. Under det gångna året har fokus legat på att ta lärdom av pandemin: bland annat har man inlett arbetet för att stärka det nordiska samarbetet under kristider, inklusive samarbetet kring försörjningsberedskap. Det här utvecklingsarbetet fortsätter det kommande året.

 

Också på jämställdhetsfronten har vi nått framsteg. Bland annat den länge efterlängtade familjeledighetsreformen blev klar i år. Den utgår ifrån att ledigheten fördelas jämlikt mellan föräldrarna. Ur jämställdhetsperspektiv är det här centralt. Flera av våra jämställdhetsutmaningar, såsom skillnader i löner och karriärsutveckling, samt ojämlik fördelning av omsorgs- och hushållsarbete, har en koppling till hur ansvaret mellan föräldrarna fördelas redan i början av föräldraskapet.

 

Jämställdhetsarbetet fortsätter. Nästa år kommer vi bland annat att färdigställa regeringens jämställdhetsredogörelse, ge ett förslag om ökad lönetransparens för att kunna åtgärda lönediskriminering, samt fortsätta föra rundabordsdiskussioner med olika aktörer om hur vi kan motverka sexuella trakasserier.

 

År 2021 var även året då social- och hälsovårdsreformen blev klar och godkändes av riksdagen. Efter år – eller rentav årtionden – av försök och förberedelser är en av de största reformerna i vårt lands historia nu på gång. Lagstiftningen är klar, men det kommande året gäller det att få allt att fungera i praktiken. Därför är också välfärdsområdesvalet i januari mycket viktigt. Då har vi alla, genom att utnyttja vår rösträtt, möjlighet att påverka hur reformen förverkligas i vår region.

 

Mycket har alltså hänt under det gångna året. Men trots allt förblir 2021 ytterligare ett år präglat av coronapandemin. Under de två senaste åren har vi fått märka hur föränderligt livet under en pandemi kan vara; hoppfullhet har växlat med misströstan beroende på hur smittspridningen sjunkit eller stigit. Tyvärr avslutas året med att antalet smittade igen ökar och att restriktioner återinförs. Pandemin håller oss i sitt grepp och den tuffa tiden är inte ännu över. Samtidigt är vi ändå i en bättre situation än tidigare, framförallt tack vare att många nu är vaccinerade. Det är viktigt att vi fortsätter förbättra vaccinationskapaciteten så att alla som vill i snabb takt kan få den tredje dosen, och att så många som möjligt låter vaccinera sig så att vaccinationsgraden fortsätter att öka. Tillförsikten om att vi är bättre förberedda ska vi ta med oss in i det nya året. Jag önskar alla läsare ett gott nytt år!

 
Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15