Kolumn

Trafikbesluten viktiga för regionen

04.02.2022 kl. 09:49

Under början av året har en hel del trafik- och infrastrukturfrågor aktualiserats.

Flera av dessa har stor betydelse också för Västnyland. Förra veckan godkände regeringen avtalet för VR:s köptrafik för de kommande nio åren. Genom avtalet köper staten trafik på sådana rutter som anses nödvändiga, även om de i sig inte är ekonomiskt lönsamma. Det tryggar en fungerande service bland annat på mer glesbebyggda områden.

För Västnylands del ingår tågtrafiken mellan Karis och Hangö i avtalet, vilket är en trygghetsfaktor för den fortsatta trafiken på sträckan. Samtidigt är det viktigt att notera att uppdateringar kan göras också under avtalsperioden, till exempel för att beakta ändringar i baninfrastrukturen. Det här är viktigt med tanke på att elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan blir färdig under perioden, och det kan finas behov och möjligheter att utveckla förbindelserna på sträckan Hangö-Helsingfors.

Förra veckan publicerades också Trafikledsverkets förslag till investeringsprogram för åren 2022-29. I praktiken är programmet dels en åtgärdsplan för att förverkliga den här regeringens linjedragningar angående de långsiktiga trafiksatsningarna och dels ett förslag till nya investeringar. SFP och regeringen har velat satsa på Västnyland, vilket också syns i förslaget. Här ingår många välkomna förslag ur ett västnyländskt perspektiv. Med finns bland annat förverkligandet av det tidigare beslutet att elektrifiera Hangö-Hyvingebanan och även satsningarna på riksväg 25 och stamväg 51. Det här är frågor som både regionen och SFP länge efterlyst och jobbat för. Att de nu genomförs visar att vårt arbete bär frukt.

Vilka av de nya projekten som får finansiering bestäms i sista hand av riksdagen. Ett nytt och viktigt projekt i Trafikledsverkets förslag är exempelvis en fördjupning av farleden till Koverhar så att större fartyg kan nyttja hamnen. Samtidigt finns det också projekt där utvecklingspotentialen kunde beaktas bättre och som gärna skulle få ingå i förslaget. Ett sådant exempel är Kustbanan. Även om vi den här perioden redan gjort budgetsatsningar på Kustbanan, är det oerhört viktigt att arbetet för att utveckla och förbättra banan kan fortsätta.

I december gav EU-kommissionen sitt förslag om att uppdatera det europeiska trafiknätverket, TEN-T. TEN-T-nätverket är ett verktyg för utvecklingen av trafiknäten på EU-nivå, med avsikten att skapa ett smidigt trafiknätverk i Europa. Personligen tycker jag det finns goda argument för att Hangö hamn borde ingå i det så kallade stomnätet, och att Ingå hamn borde ingå i det som kallas det övergripande nätet. I praktiken har TEN-T-nätverket stor inverkan på hur den nationella infrastrukturen utvecklas, och till exempel vilka projekt som får EU-finansiering.

Trafiken handlar om helheter som behöver fungera. Det är därför viktigt att alla delar av trafiksystemet fungerar, också busstrafiken. Trafiklösningarna och -investeringarna hör till den offentliga sektorns centrala uppgifter. Fungerande trafiksystem och bra trafikleder underlättar var och ens vardag. De skapar också bättre förutsättningar för det regionala näringslivet och tillväxten, de ökar trafiksäkerheten och minskar på klimatutsläppen. Därför är trafikfrågorna så viktiga.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15