Det exceptionella läget kräver exceptionella åtgärder

09.04.2022 kl. 14:41
Rysslands hänsynslösa krig mot Ukraina påverkar oss på många olika sätt.

Också förhandlingarna gällande budgetramen den här veckan präglades i allra högsta grad av kriget och det förändrade världsläget.

Upplägget blev annorlunda än vi ännu för några månader sedan kunde föreställa oss.

Men det är helt klart att den exceptionella situationen kräver exceptionella åtgärder.

Resultatet är ett stort paket som förstärker Finlands säkerhet och finländarnas trygghet samt skapar förutsättningar för tillväxt och grön omställning.

Som en följd av Rysslands aggression har vi krig i Europa.

Det kan vi inte blunda för.

Vi måste stärka vårt eget försvar och se till att vi är redo för alla scenarier.

Därför höjer vi vår beredskap genom bland annat införskaffning av försvarsmateriel av hög kvalitet, flera repetitionsövningar, ökade personalresurser och upprätthållande av försvarsmaktens handlingskraft.

Det handlar i grund och botten om att trygga Finlands och invånarnas säkerhet härifrån och framöver.

Regeringen gör även stora satsningar på cybersäkerhet och kritisk infrastruktur.

Utöver försvarsmakten stärker regeringen speciellt gränsbevakningsväsendets verksamhetsförutsättningar.

För oss är det viktigt att gränsbevakningen har modern och ändamålsenlig utrustning.

Det är centralt för vår försörjningsberedskap att vårt samhälle klarar av olika slags yttre hot.

Även sådana som inte alltid är så synliga för oss.

Möjliga hybridhot och kriser måste numera beaktas ur ett mycket bredare perspektiv än tidigare. 

Förstärkningen av vår beredskap står för trygghet och säkerhet.

Förutom det vill regeringen satsa på framtiden, och ge oss alla framtidstro.

En välutbildad befolkning, forskning, innovation och utveckling ligger som grund för Finlands framgång och konkurrenskraft.

Jag är glad att vi kommit överens om en god nivå på forskningsanslagen.

Statens forsknings- och utvecklingsfinansiering nästa år är 350 miljoner euro högre än i budgetramen ifjol.

Också Finlands Akademi får betydande tilläggsfinansiering.

Svenska Folkpartiet har drivit frågan om ett skatteavdrag för forskning och utveckling för företagen.

Nu blir det verklighet.

Från 2023 träder avdraget i kraft och ska då sporra speciellt små- och medelstora företag att satsa på forskning och utveckling.

Att få med näringslivet är synnerligen centralt.

Rysslands anfallskrig har också gjort det synnerligen klart att vi behöver göra oss oberoende av rysk energi.

Hur märkligt det än låter, innebär kriget i praktiken att vi sätter i en ännu högre växel då det gäller den gröna omställningen.

Den gröna omställningen också är en stor möjlighet för vårt näringsliv och en viktig del i stävjandet av klimatförändringen, samtidigt som vi stärker vår självförsörjningsgrad.

En sak som många lagt märke till är att det ofta tar för lång tid med olika tillståndsprocesser, då företag vill etablera sig eller expandera.

Över 16 000 flyktingar från Ukraina har hittills kommit till Finland, de flesta kvinnor och barn.

Finland välkomnar dem och regeringen har reserverat drygt 700 miljoner euro för att integreringen av flyktingarna i kommunerna ska gå så smidigt som möjligt.

Barnen har rätt att gå i skola och de mindre barnen kommer också att få rätt till dagvård.

De vuxna har rätt att jobba och vi vill på allt sätt att de ska finna sig till rätta, känna trygghet och börja trivas så fort som möjligt.

Regeringens budskap är klart.

Kommunerna kommer att ersättas för sina kostnader.

Slutligen.

I en situation där inflationen och mat- samt bränslepriserna stiger, vill vi trygga vardagen för dem med de lägsta inkomsterna.

Därför görs en tidigarelagd indexjustering på förmåner, såsom till exempel garantipensionen, senast i augusti.

Likaså höjs studerandenas inkomstgränser med femtio procent, något som vi i SFP och vårt ungdomsförbund SU länge jobbat för.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15