Det exceptionella läget kräver exceptionella åtgärder

09.04.2022 kl. 14:41
Rysslands hänsynslösa krig mot Ukraina påverkar oss på många olika sätt.

Också förhandlingarna gällande budgetramen den här veckan präglades i allra högsta grad av kriget och det förändrade världsläget.

Upplägget blev annorlunda än vi ännu för några månader sedan kunde föreställa oss.

Men det är helt klart att den exceptionella situationen kräver exceptionella åtgärder.

Resultatet är ett stort paket som förstärker Finlands säkerhet och finländarnas trygghet samt skapar förutsättningar för tillväxt och grön omställning.

Som en följd av Rysslands aggression har vi krig i Europa.

Det kan vi inte blunda för.

Vi måste stärka vårt eget försvar och se till att vi är redo för alla scenarier.

Därför höjer vi vår beredskap genom bland annat införskaffning av försvarsmateriel av hög kvalitet, flera repetitionsövningar, ökade personalresurser och upprätthållande av försvarsmaktens handlingskraft.

Det handlar i grund och botten om att trygga Finlands och invånarnas säkerhet härifrån och framöver.

Regeringen gör även stora satsningar på cybersäkerhet och kritisk infrastruktur.

Utöver försvarsmakten stärker regeringen speciellt gränsbevakningsväsendets verksamhetsförutsättningar.

För oss är det viktigt att gränsbevakningen har modern och ändamålsenlig utrustning.

Det är centralt för vår försörjningsberedskap att vårt samhälle klarar av olika slags yttre hot.

Även sådana som inte alltid är så synliga för oss.

Möjliga hybridhot och kriser måste numera beaktas ur ett mycket bredare perspektiv än tidigare. 

Förstärkningen av vår beredskap står för trygghet och säkerhet.

Förutom det vill regeringen satsa på framtiden, och ge oss alla framtidstro.

En välutbildad befolkning, forskning, innovation och utveckling ligger som grund för Finlands framgång och konkurrenskraft.

Jag är glad att vi kommit överens om en god nivå på forskningsanslagen.

Statens forsknings- och utvecklingsfinansiering nästa år är 350 miljoner euro högre än i budgetramen ifjol.

Också Finlands Akademi får betydande tilläggsfinansiering.

Svenska Folkpartiet har drivit frågan om ett skatteavdrag för forskning och utveckling för företagen.

Nu blir det verklighet.

Från 2023 träder avdraget i kraft och ska då sporra speciellt små- och medelstora företag att satsa på forskning och utveckling.

Att få med näringslivet är synnerligen centralt.

Rysslands anfallskrig har också gjort det synnerligen klart att vi behöver göra oss oberoende av rysk energi.

Hur märkligt det än låter, innebär kriget i praktiken att vi sätter i en ännu högre växel då det gäller den gröna omställningen.

Den gröna omställningen också är en stor möjlighet för vårt näringsliv och en viktig del i stävjandet av klimatförändringen, samtidigt som vi stärker vår självförsörjningsgrad.

En sak som många lagt märke till är att det ofta tar för lång tid med olika tillståndsprocesser, då företag vill etablera sig eller expandera.

Över 16 000 flyktingar från Ukraina har hittills kommit till Finland, de flesta kvinnor och barn.

Finland välkomnar dem och regeringen har reserverat drygt 700 miljoner euro för att integreringen av flyktingarna i kommunerna ska gå så smidigt som möjligt.

Barnen har rätt att gå i skola och de mindre barnen kommer också att få rätt till dagvård.

De vuxna har rätt att jobba och vi vill på allt sätt att de ska finna sig till rätta, känna trygghet och börja trivas så fort som möjligt.

Regeringens budskap är klart.

Kommunerna kommer att ersättas för sina kostnader.

Slutligen.

I en situation där inflationen och mat- samt bränslepriserna stiger, vill vi trygga vardagen för dem med de lägsta inkomsterna.

Därför görs en tidigarelagd indexjustering på förmåner, såsom till exempel garantipensionen, senast i augusti.

Likaså höjs studerandenas inkomstgränser med femtio procent, något som vi i SFP och vårt ungdomsförbund SU länge jobbat för.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00